Ladda hem - Länsstyrelserna

4.6.1 Fornlämningar
Inventering av fornlämningar har lång tradition i Sverige. I samband med fornminneslagens
tillkomst 1666 utsände kungen ett brev om denna nya lag, det s.k. placatet, till biskopar, guvernörer
och landshövdingar med uppdrag att verkställa inventering av fornminnen. En kortare
förteckning över fornminnestyper som särskilt skulle uppmärksammas bifogades också. De
s.k. Rannsakningarna efter antikviteter är den äldsta systematiska inventeringen som genomförts
i landet. Prästerna i landets socknar fick anteckna runstenar, gravhögar, rösen, fornborgar
och annat som man antog hörde ”forntiden” till. Under 1800-talets senare del gjordes
landskapsinventeringar på vissa håll i Sverige och i början på 1900-talet genomfördes begränsade
sockeninventeringar i Riksantikvarieämbetets (RAÄ) regi.
I samband med ett riksdagsbeslut 1937 fick RAÄ ansvaret att systematiskt inventera alla kända
fasta och lagstadgade fornlämningar med synligt märke ovan jord. Först ut var Gotland.
Lämningarna skulle redovisas med run-R på den av Rikets Allmänna Kartverk just påbörjade
Ekonomiska kartan över Sverige. Året därpå påbörjades registreringen i Fornminnesregistret
(FMR), vilket innehåller beskrivningar över kända fornlämningar.
Från år 1974 reviderades den ekonomiska kartan. I samma veva påbörjades också en reviderad
inventering av fornlämningar i Sverige. Genom denna kom antalet kända fornlämningar
att öka avsevärt. En nyhet var att man började markera även dolda lämningar, t.ex. stenåldersboplatser,
på kartan. Dessa försågs med ett run-R inom parentes, (R). Genom ovanstående
inventeringar har successivt en kunskapsbank byggts upp.
Skog & Historia är ett inventeringsprojekt där man i fält söker reda på och registrerar tidigare
oregistrerade lämningar i skogsmark. Projektet har pågått sedan 1998 och leds av Skogsstyrelsen
och Riksantikvarieämbetet i samarbete med Arbetsförmedlingen. Resultatet är tillgängligt
hos Länsstyrelsen på Gotland (Skogsstyrelsen i andra län) i form av digitala kartor. Efter kvalitetssäkring
av det inventerade materialet registreras även lämningarna i det digitala Fornminnesinformationssystemet,
FMIS. Inventeringen genomförs sockenvis och hittills inventerade
socknar på norra Gotland är Rute, Hellvi, Hall, Hangvar och Lummelunda.
I tabellen nedan redovisas för norra Gotland dels de tidigare kända fornlämningarna för respektive
socken som är registrerade i FMIS, dels antalet nytillkomna fornlämningar genom
verksamheten inom Skog & Historia. Sammanlagt rör det sig om 5 270 registrerade fornlämningar
eller fornlämningsområden (karta 1, tillgänglig i Länsstyrelsens GIS-system). Karaktäristiskt
för norra Gotland är fornlämningar med koppling till äldre tiders kalkstensindustri,
t.ex. kalkugnar och mindre kalkstensbrott. Obs! att siffrorna anger antalet fornlämningsnummer
och inte antalet fornlämningar. Då varje nummer kan innehålla flera fornlämningar
så innebär det att antalet enskilda fornlämningar är betydligt högre.
Socken FMIS Skog & Totalt
Historia
Fleringe 240 - -
Rute 160 170 330
Bunge 200 - -
Lärbro 1350 - -