Ladda hem - Länsstyrelserna

5.3 Jordbruk
5.3.1 Jordbrukarna
De gotländska lantbrukarna tillhör de yngsta i landet och det skiljer sig inte påtagligt i det här området jämfört
med övriga ön. Könsfördelningen, om man ser på andelen sysselsatta inom lantbruket, är på länsnivå 1,7
procent av de yrkesverksamma kvinnorna, för männen är siffran 9,8 procent. Tyvärr har vi inte tillgång till
siffror som visar de exakta förhållandena i detta område.
Ungefär 14 procent av öns lantbruksföretag finns i området. Storleksmässigt utgör de stora företagen ungefär
lika stor del som i länet i stort. I det här perspektivet är andelen små företag däremot något fler. Det ingår
dock endast areal åkermark i statistiken och skulle arealen naturbetesmark och antalet djur tas med skulle
andra siffrorna kanske se lite annorlunda ut.
5.3.2 Kött och mjölkproduktion
Djurhållningen är, som tidigare nämnts, en viktig del i lantbruket på norr, precis som i länet i stort. I området
finns drygt 13 procent av mjölkkorna och 17 procent av am- och dikorna. Andelen ungdjur i området uppgår till
ca 14 procent av det totala på ön. Siffrorna ska ses mot bakgrund att djurredovisningen sker i den socken där
ägaren är registrerad. För ungdjurens del gör detta troligtvis att antalet djur under betessäsong är fler än
statistiken visar, eftersom det finns flera lantbrukare på andra delar av ön som fraktar sina djur till norr för vård
av landskapet.
Lantbruket och landskapet på norr präglas mycket av lammproduktionen. Nästan en fjärdedel av öns många
får finns där och flera av de stora lammgårdarna är belägna i området.
5.3.3 Aktivering av nedlagd betesmark
Restaurering av naturbetesmarker har på många håll skett de senaste tio åren, inte minst i socknarna på norr.
Marker som tidigare legat för fäfot har röjts, stängslats och betas nu åter. Här ska särskilt nämnas Hejnum
Hällar inklusive Hejnum Kallgate och Hall-Hangvars naturreservat. ”Hejnum-projektet” är ett sambetesprojekt
som lagt ner stora resurser på restaurering av igenväxta utmarksbeten i Hejnum. Området omfattar 1100 ha
som ingår i EU:s miljöersättning till betesmarker och ytterligare areal är stängslad och betas. I det nästan
3000 hektar stora reservatet i Hall-Hangvar är betesdriften åter igång i stora delar. Flera andra stora områden
betas och vårdas och intresse finns för att ta mer mark i bruk. Kunskapen om landskapsvård har förbättrats
mycket och många lantbrukare har idag bra möjligheter att styra betesdjuren och att hantera
igenväxningsvegetation.