Ladda hem - Länsstyrelserna

6.2 Arbetsmarknaden och näringslivet på norra Gotland
Nulägessituationen i november 2006
Norra Gotland kännetecknas av en stark vilja till utveckling och tillväxt inom många områden. Nya företag
etableras, befintliga företag expanderar och omfattande investeringar planeras. Arbetet med nya markanvändningsplaner
har efter utdragna processer nu forcerats vilket inneburit möjligheter för nya etableringar
av permanent- och fritidsbostäder. Förutsättningarna att planera nya stora rekreationsanläggningar finns
nu.
Ett resultat är att byggnadsverksamheten på många håll är omfattade. Stokab-kabeln för bredband och IT
mellan fastlandet och Balticum ”mellanlandar” i Fårösund och skapar möjligheter till utveckling och ytterligare
jobb. Den nya Folkhögskolan i Fårösund har fått en positiv start med god elevtillströmning. Nya
hotell med exklusiv profil och internationell ryktbarhet har etablerats. Utvecklingen på norr är positiv och
optimismen är påtaglig.
I takt med att arbetsmarknaden förbättras i länet, förbättras naturligtvis även arbetsmarknaden på norra
Gotland och för de boende där. Gotland är en arbetsmarknad och ett arbetsmarknadsområde.
Vad har hänt på norr?
Arbetsmarknaden på Gotland har under de senaste fem-sex åren genomgått stora och dramatiska förändringar
genom att länets dominerande och de två största arbetsplatserna, Förvarsmakten nästan helt
har avvecklats och Flextronics International AB har sedan 2004 inte någon verksamhet kvar på Gotland.
Detta har tillsammans med andra företagsnedläggelser inneburit att över 2 200 arbetstillfällen gått förlorade.
Konsekvenserna är att alla gotlänningar, direkt eller indirekt berörts av förändringar på arbetsmarknaden.
Detta oavsett om man varit boende i Visby eller på norra Gotland.
Norra Gotland har inte varit förskonat från negativa förändringar, tvärtom. Avvecklingen av regementet KA3
Fårösund, oktober 2000 berörde cirka 225 anställda (häften militärer och hälften civilanställda) därutöver
tillkommer indirekta effekter på arbetsmarknaden. År 2005 upphörde verksamheten vid Gotlands Varv i
Fårösund och närmare 60-talet anställda förlorade sina arbeten. Samma år avvecklades produktionen vid
Samhalls Fårösundsfabrik och ett 25-tal anställda berördes och erbjöds nya arbeten, företrädesvis i Visbyområdet.
En mycket viktig förutsättning för den nuvarande positiva utvecklingen har varit att nya attraktiva markområden
blivit tillgängliga för exploatering. Tidigare var stora delar av norra Gotland militärt skyddsområde
med besöksförbud för utlänningar och stora restriktioner för allmänheten att besöka och nyttja området.
Företag ägde intressanta mark- och kustområden och som i praktiken försvårade möjligheterna att exploatera
marken, exempelvis för byggnation och rekreation. Byggnadsverksamheten i Fårösundsområdet
anses nu vara den mest omfattande sedan 1970-talet.
Statliga fastighetsbolaget Vasallen förvärvade 2001 det militära regementsområdet KA3 och började därefter
exploatera området Kustparken i Fårösund. Ett privat fastighetsbolag är numera ägare till området.
Idag finns där sex olika verksamheter.
Föreningen UNG, Utvecklingen Norra Gotland
Flera år innan beslutet om nedläggningen av KA3 bildades Föreningen UNG, Utveckling Norra Gotland av
lokala initiativtagare. Arne Ekman blev föreningens ordförande och samordnare. Föreningens uppdrag var
att finna nya utvecklingsmöjligheter för norra Gotland och vara ett samarbetsorgan mot myndigheterna på
Gotland. Ett omfattande kartläggnings- och inventeringsarbete genomfördes inom länets tio nordliga
socknar. Arbetet intensifierades allt eftersom tecknen på en nedläggning av KA3 blev allt mer uppenbara.
På föreningens initiativ genomfördes i februari 2000 den så kallade Framtidsdagen i Fårösund med över
600 deltagare, med medverkan från alla högstadieelever i Fårösund och Slite. 22 olika projekt formulerades
som därefter delvis har kunnat genomföras, bland annat Folkhögskolan i Fårösund och den uppmärksammade
Ishallen i Slite.