Ladda hem - Länsstyrelserna

deltida kyrkor (14 socknar). De två medeltida ödekyrkorna räknas som fornlämningar (Ganns
och Elinghem).
MB
Miljöbalkens 3 kap. innehåller grundläggande bestämmelser om hushållning med mark och
vatten. Enligt 3 kap. 6 § skall områden av riksintresse för kulturmiljövården (samt naturvård
och friluftsliv) skyddas mot sådana åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön.
Hushållningsbestämmelsernas huvudlinje är samutnyttjande. Om olika intressen kommer i
konflikt med varandra, måste myndigheter och domstolar väga mellan dem. Om det handlar
om ett område som är av riksintresse för två eller flera oförenliga ändamål, ska företräde ges
åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken,
vattnet och den fysiska miljön i övrigt.
Riksintresseområden för kulturmiljö representerar det mest värdefulla och säregna som finns
i landet. De besitter ett högt värde i ett nationellt perspektiv. Kriterier för urvalet har fastställts
av Riksantikvarieämbetet som har ansvaret för att peka ut områden av riksintresse. Det är
också Riksantikvarieämbetet som utformat värdetexterna och tagit beslut i frågan.
På norra Gotland finns 31 områden av riksintresse för kulturmiljö (karta 3, tillgänglig i Länsstyrelsens
GIS-system). Områdenas innehåll varierar och kan bestå av kulturlandskap i sin
helhet, bebyggelsemiljöer, fornlämningsområden, fiskelägen och kyrkomiljöer men även en
kombination av dessa. Norra Gotland berörs också av ett område av riksintresse för friluftslivet,
dvs. Gotlandskusten.
Även kulturvärden i landskapet i övrigt skyddas genom MB 3 kap. 6 § men med en något
svagare skrivning (”Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse
från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till
friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller
kulturmiljön”).
Värdefullt kulturlandskap
De av kulturmiljö prioriterade områden med värdefullt kulturlandskap på Gotland redovisas i
ett program som färdigställdes av Länsstyrelsen 1993, dvs. ”Program för bevarande av det
gotländska odlingslandskapets natur- och kulturvärden”. Programmet utarbetades av Louise
Berry och Jens-Henrik Kloth under 1992. För kulturmiljövårdens del äger programmet fortfarande
relevans. Naturvården däremot har fått andra möjligheter att ta fram, beskriva och
skydda värdefulla områden, bl.a. genom Natura 2000.
Urvalet av områden med värdefullt kulturlandskap grundar sig på flera olika komponenter,
t.ex. odlingslandskapets struktur, fornlämningsmiljöer och bebyggelsemiljöer. Urvalet kan
också ses som en utveckling av de av Riksantikvarieämbetet fastställda riksintresseområdena
för kulturmiljövård. Områdena med värdefullt kulturlandskap omfattar relativt stora ytor. På
norra Gotland finns nio sådana, för kulturmiljövården prioriterade, områden (karta 4). Karaktäristiskt
för norra Gotland är t.ex. kulturhistoriska lämningar med koppling till äldre tiders
stenindustri.