29.04.2013 Views

Ladda hem - Länsstyrelserna

Ladda hem - Länsstyrelserna

Ladda hem - Länsstyrelserna

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

12. Sören Norrbys källare, Rute socken, medeltida bostadsbebyggelse<br />

13. Risungs, Rute socken, oljepumpsanläggning, 1900-tal<br />

14. Strandridargården på Kyllaj, Hellvi socken, 1700-tal<br />

15. Prästgården, Lärbro socken, 1800-tal<br />

16. Stora Takstens, Lärbro socken, bondgård, 1700-tal, medeltida ursprung<br />

17. Dito<br />

18. Furubjärs, Danielssons torp, Tingstäde socken, torp, 1700-tal<br />

19. Enholmen och batteriet Mojner, Ot<strong>hem</strong> socken, militär fästning, 1800-1900-tal<br />

20. Klints, Ot<strong>hem</strong> socken, bondgård, 1700-tal<br />

21. Prästgården, Ot<strong>hem</strong> socken, 1700-tal<br />

22. Stora Kyrkebys, Hejnum socken, bondgård, 1700-tal<br />

23. Lilla Kyrkebys, Hejnum socken, bondgård, 1700-tal<br />

24. Vike Minnesgård, Boge socken, bondgård, 1800-tal<br />

Gotlands medeltida kyrkomiljöer<br />

De 92 medeltida kyrkorna och fyra ödekyrkorna i sten från 1100-, 1200- och 1300-talen representerar<br />

romansk och gotisk byggnadskonst med såväl västliga som östliga influenser i ett komprimerat men<br />

påkostat utförande sammanfört i en karaktäristisk gotländsk byggnadsstil där arkitektur, sten- och träskulptur,<br />

mural- och glasmåleri vittnar om mycket hög hantverksskicklighet.<br />

Kyrkorna är i det närmaste intakt bevarade med få tillägg från senare århundraden. Till kyrkorna hör<br />

kyrkogårdar med murar och stigluckor från samma tid, i vissa socknar finns kastaler, prästgårdsruiner<br />

mm. Intill många kyrkor står ståtliga prästgårdar, varav flera från medeltid men ombyggda under<br />

1700- och tidigt 1800-tal, en del med alla ekonomibyggnader bevarade. Till de gotländska kyrkomiljöerna<br />

hör även sockenmagasin, skolor, fattigstugor; byggnader av betydande kulturhistoriskt värde.<br />

Gotländska fiskelägen<br />

Fiskelägen i gotländsk tradition, ofta med rötter i förhistoriska hamnlägen, bestående av bodar från<br />

1600- till 1900-talet, byggda för redskapsförvaring och tillfällig övernattning för det husbehovsfiske<br />

som Gotlands bönder fordom bedrev då alla hade tillgång till stranden.<br />

Fiskelägena är inbördes olika, med oftast träbodar på västra och norra Gotland och stenbodar på östra<br />

och södra Gotland. De äldsta bodarna är byggda i skiftesverk eller knuttimring med gavelingång och<br />

faltak, de något yngre i sten med flistak på södra Gotland, de yngsta i resvirke med spån- eller papptak.<br />

Till fiskelägena hör båtlänningar eller bryggor, gistgårdar/braidningar för nättorkning, lysstänger,<br />

fiskrökar mm.<br />

Bland fiskelägena på norra Gotland kan nämnas Sigsarvestrand och Häftingsstadar i Hangvar socken.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!