mellanstaden.pdf (5900 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

Stadsutveckling och stadsbyggnadsideal under 1900-talet
Stadsutveckling
Inledning
Våra städer befinner sig i en ständig utveckling. Det är en förändring som pågått sedan de
första städerna bildades för drygt 1000 år sedan här i Sverige och som pågår än idag. Många
egenskaper, som staden har förefaller att återkomma oberoende av i vilken tid och kultur vi lever.
Staden har alltid fungerat som en mötesplats för människor från olika håll och att staden är en plats
där många olika centrala funktioner samlats.
Städer har tillkommit på olika sätt. Handel och nod i transportsystemet var två funktioner av
stor vikt då våra första städer bildades. Naturresurser i form av vattenkraft, mineraler med mera är
också lokaliseringsfaktorer. Kyrko- och stadspolitiska orsaker är andra faktorer som har bidragit till
var våra städer är belägna. (Kåpe, 1999)
Många av de medeltida städerna anlades på kungliga markområden, på kungsgårdarnas
utmarker. Avsikten var troligen att anlägga handelscentrum där tullar och andra avgifter skulle dra
in pengar till kronan. Kungsgårdarna var i sin tur ofta uppförda på gamla samlingsplatser som kan
ha varit tings- eller kultplatser. Till att börja med skilde sig bebyggelsen inte så mycket från
bondbyarnas gårdar. Gårdarna låg med sina ekonomibyggnader längs med gatorna och bostadshusen
fanns inne på gårdarna. Den långsmala marknadsgatan utvidgades med ett torg i slutat av 1200talet.
Under 1600-talet anlades ett flertal städer för militära syften. Den här tiden ses som
stadsbyggandets århundrade i Sverige. Befästningsstäder anlades på strategiska platser. Idealformen
för stormaktstidens stadsbyggande var en regelbunden månghörnig befästningsanläggning som
omslöt en geometrisk stadsplan. Planidealet var en strikt rutnätsplan. I de flesta fall skedde
stadsbildningen utan att befolkningen ville detta. Folk flyttades ofrivilligt till de nyanlagda städerna.
Exempel på mellanstora städer från stormaktstidens Sverige är Göteborg, Karlskrona och
Kristianstad. (Åström, 1993)
Mot slutet av 1800-talet kan vi se att statens åtgärder utgör viktiga tillväxtfaktorer för de
mellanstora städerna. Tilldelning av funktioner som residensstad och som stiftstad bidrar till stadens
karaktär och har betydelse för utvecklingen. Handel och nod var liksom naturresurser fortfarande
viktiga faktorer för städernas utveckling. Den historia som staden bär på spelar en stor roll för
städernas sysselsättningskaraktär ännu i våra dagar.
Under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal utvecklades städerna även till följd av industrialismens
intåg. Industristad, handelsstad, tjänstestad och industriblandstäder är en indelning som Leif Kåpe
använder sig av när han förklarar hur utvecklingen i våra mellanstora städer framskridit ( Kåpe,1999).
Genom ångmaskinen ökade friheten till lokalisering av fabriker och nya förutsättningar för
stadsbyggandet uppstod. Goda kommunikationer blev allt viktigare och järnvägen fick stor betydelse
för städernas utvecklingsmöjligheter.
Järnvägsarkitekten A W Edelsvärd utarbetade på 1850-talet en idéplan för landsortsstäder.
Spår av denna kan ses i stadsplaner in på 1900-talet och än idag. I planerna kan man se järnvägens
betydelse med stationsbyggnadens placering i fonden på huvudgatan längs vilken bebyggelse delades
i två delar. Utmed järnvägen i ett perifert läge reserverades mark för industri. (Åström, 1993)
I slutet av 1800-talet fogades villaområden för den besuttna överklassen till staden.
Kollektivtrafik, först med häst och vagn och senare med spårvagn förvandlade städernas
trafiksituation. Trädgårdsstäder efter engelsk förebild uppfördes under1900-talets första del med
en början i Stockholm. Från 1926 påbörjades ett egnahemsprojekt där ”vanligt folk” själva kunde
bygga sig ett hus med hjälp av prefabricerade byggelement. (Nyström, 1997)
9