mellanstaden.pdf (5900 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

Bakgrund
Introduktion
Det är många faktorer som påverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet.
Medverkande krafter är de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken,
den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund.
I en tid då globalisering och kulturella förhållanden skapar en konkurrens mellan städerna kan
stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strävan efter att göra staden
attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer får allt större
inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar på
stadskärnans förnyelse. Centrumförnyelse och tilltalande bostäder i centrala lägen är aktuella projekt
med inriktning på att göra staden tilltalande. Handel, nöjen, kultur, och attraktivt boende är viktiga
för staden i kampen om företag, befolkning, turister och andra besökare.
I de medelstora och stora städerna finns en form av stadsstruktur som vi här kallar mellanstad.
Med mellanstaden menar vi de områden som är belägna mellan den täta stadskärnan och landsbygden.
I mellanstaden finns många typer av bebyggelse. Småskalig äldre bebyggelse ”samsas” med storskalig
miljonprogramsbebyggelse, villamattor, arbetsplatsområden, bilvårdsanläggningar, externhandel,
trafikleder, tomma ytor med mera.
Trenden när det gäller attraktivt boende går mot två håll. Det ena är att man väljer att bosätta
sig i stadskärnan och det andra är att man väljer ett boende utanför staden, gärna i ”sjönära” läge.
De mindre tätorterna kan i många fall erbjuda mycket goda boendemiljöer. Att bo utanför staden
har blivit en möjlighet i vårt moderna IT-samhälle.
I staden har de olika bostadsområdena fått olika attraktionskraft. Det finns stadsdelar med
långa bostadsköer samtidigt som andra områden har tomma lägenheter. En stor del av stadens
befolkning bor i mellanstadens bostadsområden. En del av dessa områden besväras av dåligt rykte.
Den publicitet dessa får är oftast i negativ form. Den uppmärksamhet, som riktar sig mot staden,
berör främst staden centrala delar. Därför vill vi sätta fokus på mellanstaden.
Mellanstaden har många resurser, kvaliteter och möjligheter samtidigt som det finns brister
och problem. Till resurserna hör närheten till naturen, låga markkostnader och att det ofta finns
markreserver. Till nackdelarna och svagheterna hör bilberoende, segregation, storskalighet och
minskad närservice. Otrygghet och dålig tillgänglighet kan även höra till mellanstadens problem.
Trivsel och livskvalitet i vardagsmiljön är viktig för hela stadens utveckling. En god miljö kan
stärka ortens konkurrenskraft och bidra till en positiv stadsutveckling. Vid framtida lokaliseringar
av nya arbetstillfällen inom ”high-tech” ses livskvalitet i vardagsmiljön som en viktig
utvecklingsfaktor. Även servicenäringarna anses vara beroende av god stadsmiljö. (Sverige 2009)
Det finns många olika sätt att verka för en god livsmiljö. Att stadens centrum går mot en
renässans är ganska tydlig. Vi frågar oss om stadsutvecklingen stannar i centrum, eller om den
berör stadens alla delar. För att få en uppfattning om vilka förutsättningar mellanstaden har gör vi
ett nedslag i en medelstor svensk stad, Kristianstad. Vi kommer att söka efter kvaliteter utifrån de
boendes perspektiv och deras syn på en god livsmiljö. Det sker främst utifrån barn och ungdomars
synvinkel och ur ett ekologiskt perspektiv. Vi funderar även på vad som kan förbättras. Viktiga
faktorer att ta hänsyn till i stadsplaneringen är det historiska arvet, infrastrukturen, byggd miljö,
landsbygd, välfärd, människors livsformer och vardagsliv. (Sverige 2009)
Problemformulering
Det finns många åsikter om stadens olika delar och vem som bor var. Centrum är till för
”innefolk” och ungdomar med god ekonomi. I miljonprogramsområdena bor invandrare och
människor med olika problem. Villamattor för ”medelsvensson” med Volvo, husvagn och hund.
Nyproducerade bostäder i attraktiva lägen för IT-folket och så vidare. Det går att räkna upp åtskilliga
fördomar om staden och vem som bor var. Eftersom vi i det här arbetet främst kommer att inrikta
oss på mellanstaden kanske vi upptäcker att fördomarna besannas eller att områden som anses som
6