mellanstaden.pdf (5900 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

Ekologi
hälsa eller för den biologiska mångfalden. Att grönstrukturen är viktig och bör behandlas likvärdig
med bebyggelse och infrastruktur i den kommunala planeringen har blivit en vanligare ståndpunkt.
Insikten om grönstrukturens betydelse växer. Det gör även kunskapen om att kunna bibehålla, skapa
och utveckla stadens grönstruktur. Tillsammans kan boende, företagare, föreningar, politiker och
tjänstemän utveckla den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållfastheten i staden.
Nätverk är viktiga för att skapa en bred plattform för stadens utveckling och en förståelse för vikten
av en miljövänlig livsmiljö. Det finns många exempel på hur staden kan förtätas. Staden tomrum
fylls med nya byggnader, tomma lokaler och oanvända industriområden får nytt innehåll.
Hamnområden fylls med attraktiva bostäder. Samtidigt som det talas gott om en tät stadsstruktur
sker det en utglesning av staden. Trafiken kräver större utrymmen, nya handelsområden och
upplevelsecentrum byggs i stadens periferi. Den moderna informationsteknologin kan förändra
stadens funktioner. Lokalisering av arbetsplatser kan ske på ett nytt sätt, när arbetet inte är lika tids
och platsberoende som tidigare. Det relativa platsoberoende bidrar till att städerna blir knutpunkter
i ett nätverk. (Elander, 2001)
Miljövänligt boende och ”grön planering”
Hur ser det miljövänliga boendet ut? Ekobyar har varit och är ett sätt att visa att det går att lösa
ett boende på ett ekologiskt sätt. Det är inte troligt att ”ekobyboende” är bästa sättet att planera för
en hållfast stadsutveckling. Enligt bland annat Hans Bjur är ekobyarna exklusiva och vi har varken
tid eller råd att frångå våra existerande samhällsbildningarna som utgångspunkter i vår planering.
Ekobyarna kan däremot användas som exempel och som verkstäder där ändamålsenliga tekniker
kan utvecklas. För att uppnå en hållbar miljö, måste man utgå från den existerande boendemiljön,
se dess möjligheter och använda sig av en situationsanpassad teknik. En integrering av sociala och
kulturella förutsättningar i planeringen är nödvändligt. Kartläggning av bebyggelse, transporter,
infrastruktur, grönområden med mera bör ske så man kan ta tillvara och utveckla den stadsbyggd
som finns idag. Genom att skapa och utveckla befintlig grönstruktur kan den ekologiska
infrastrukturen komma till nytta för både människas välbefinnande och den biologiska
mångfalden.(Bjur, 1992) I en uthållig stad är även ett stad - land samarbete viktigt. Förutsättningarna
för att ett samhälle ska vara hållfast är en flexibel bebyggelse som ger möjlighet för ett socialt liv
och där man hushållar med naturens resurser och har en fungerande kollektivtrafik. (Brucht,1992)
Det finns flera synpunkter på hur en ekologisk anpassad stad ska se ut för att vara fungerande.
Krister Wiberg anser att staden ska vara indelad enligt ett skalsystem. Den största skalan är själva
staden, en stad på 45000-60000 invånare. Under den står distriktet med ca. 5000- 7000 inv.
Kvartersgruppen är nästa steg på skalan med ett boendeantal på ca. 1000 personer. Den lägsta
skalenheten är kvarteret där det bor ca. 250 personer. I den ekologiskt anpassade staden finns de
flesta av de livsnödvändiga funktionerna i den minsta enheten, kvarteret. Kvarteret ska vara ett
tvärsnitt av alla stadens aktiviteter. Bottenvåningarna kan ge plats för olika verksamheter. Gården
ger plats för samlingslokaler, verkstäder, brunn, bastu och motion. Odling av köksväxter i växthus
och på friland är en annan av gårdens funktioner. Och naturligtvis är gården till även för lek. Genom
att ge förutsättningar för lokala och integrerade system med korta distanser, samverkan och
flerutnyttjande kan vi uppnå stabilitet och säkerhet i staden. (Wiberg, 1993)
Folke Günter forskare och systemekolog anser att den nuvarande koncentrationen av människor
i stora städer strider mot de ekologiska principerna. Günter förespråkar en ruralisering av städer
med ca 50 000 inv. och större. Dessa städer måste successivt integreras med jordbruksbygden Det
här kan ske på många olika sätt men det är viktigt att kontaktytan mellan staden och det försörjande
jordbruket ökar. Det här kan uppnås inom en tidsperiod på ca 50 år. Uttjänta byggnader i stadens
centrum tas bort och lämnar mark för hantering av dagvatten och gråvatten. Antalet boende i centrum
minskar och nya enheter skapas i stadens periferi. (Günter,1993)
I den ekologiska planeringen kan det vara på sin plats att visa på sambandet mellan grönområden
och god hälsa. Det finns belägg för att grönområden gör oss friskare. Att vistas ute i parker och
58