mellanstaden.pdf (5900 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

Stadsutveckling
centraleuropeiska staden, 1800-talets rutnätsstad, det traditionellt och småskaligt stadsbyggande.
EU har också direktiv för hur stadsbyggandet bör utvecklas. Här vill EU också bl.a. återupprätta
den europeiska staden och upphäva funktionella zoneringen samt avskaffa differentieringen mellan
stadskärnan och förorten. (Rådberg, 1993)
Den massiva kritiken mot funktionalismen i Sverige hade betydande inverkan på
stadsplaneringen. Vi kan se att effekterna är betydande och många. Det allvarligaste är att de statliga
och kommunala visioner som en gång låg bakom de enorma insatserna under 50- och 70-talen,
funktionalismens gyllene tid, har mer eller mindre försvunnit. Det saknas idag en aktiv bostadspolitik
som verkar för en allmännyttig bostadsförsörjning i Sverige.
De dystra erfarenheter som staten och kommuner runt om i landet fick av det som byggts
under funktionalismen, förlamade hela stadsplaneringsinitialen. Många av de bostadsområden som
skulle bli folkets bostäder är fortfarande tomma och många rivs årligen, främst i glesbefolkade
kommuner.
Många kommuner ser rivningarna som en lösning på de uthyrningssvårigheter som dessa
bostadsområden har drabbats av. Under de senaste tre åren har 11000 lägenheter rivits i hela landet
och ytterligare 8800 kommer att rivas under 2001 och 2002. Samtidigt finns det bostadsbrist i flera
regioner i Sverige enligt Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät år 2001.
61 kommuner har bostadsbrist i hela kommunen och ytterligare 30 kommuner har behov av
bostäder på centralorten eller innerstaden. Men det byggs inte mycket vanliga hyresrätter. Även om
det byggs, byggs det oftast för dem som redan har tak över huvudet. I mer än hälften av kommunerna,
enligt Boverkets undersökning, byggs det bara privata småhus eller det byggs ingenting alls. Drygt
en femtedel av förväntat påbörjande år 2001 är småhus. Mindre än 30 procent av förväntat påbörjande
år 2001 är hyresrätter. En stor del av förväntat bostadsbyggande är specialbostäder för äldre eller
studenter. Enligt bostadsmarknadsenkäten kommer det inte att byggas mer än 1900 vanliga
hyreslägenheter i hela landet under år 2001.
År Antal påbörjade bostäder därav:
Flerbostadshu Småhus
2000 18 000 09 400 08 600
2001 21 400 10 600 10 800
2002 24 000 11 500 12 500
2003 30 200 13 500 16 700
2004 32 800 14 300 18 500
2005 34 400 14 800 19 600
2006 35 900 15 200 20 700
Boverkets årliga prognoser för det framtida bostadsbygga. (htt//www.boverket.se/Bygga/byggprognoser/)
Orsakerna till att kommunerna inte bygger tillräckligt många vanliga hyresrätter när det behövs
byggas är många. Utöver avsaknaden av den nationella bostadspolitiken och den visionära samhällsoch
stadsplaneringen samt stadsbyggnadsidealens frånvaro kan ytterligare flera möjliga orsaker
tilläggas. Bostadsbyggandet är inte längre en kvantitetsfråga utan en kvalitetsfråga.
Den pågående globaliseringen som har bidragit till en hård konkurrens mellan städer, om
boende och investeringar har gjort att bostadsbyggandet blivit allt mer marknadsanpassat. I
kombination med andra åtgärder byggs exklusivt för att kunna locka in investerare och högutbildad
arbetskraft till städerna. De styrande i städerna har också för avsikt att behålla de förmögna och
kompetenta människor, som redan bor och verkar i staden, genom att utöka deras valmöjligheter.
Utlokaliseringar av traditionell industri till låglöneländer har ökat konkurrensen mellan städerna
över högteknologiska verksamheter. De anses vara attraktiva och skall eller bör placeras i attraktiva
områden. Städerna prioriterar och stödjer utvalda utvecklingsprojekt och aktiviteter som anses höja
städernas konkurrenskraft mot andra städer i jakten på kapitalinvesteringar och boende. (Book &
Eskilsson, 2001)
18