mellanstaden.pdf (5900 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

Social
förtroende för. De barnen kan man gå till om man har problem av något slag som man inte
vill gå direkt till en vuxen med. Varannan vecka träffas kamratstödjarna och några vuxna
på skolan för att prata om läget. Om det är något speciellt som kommer upp under tiden
kan naturligtvis barnen komma direkt till någon vuxen. Kamratstödjarna kan vara en
kontaktlänk mellan elever och vuxna när det behövs. Problemen upptäcks oftare nu och
hinner inte bli så stora innan kontakten med de inblandade tas. Näsbyskolan arbetar för att
få en bättre kontakt med föräldrarna. Man ser föräldrarna som en viktig del i skolarbetet,
men har ännu inte lyckas komma dit man vill så man arbetar vidare med detta genom
möten och olika aktiviteter.
·Genom att integrera barn från olika kulturer med varandra visar man på likheter och
olikheter. Man hoppas på att kunna stärka relationen mellan olika nationaliteter och kulturer
och på det sättet skapa ett bättre klimat mellan invandrare och svenskar. Man hoppas mycket
på barnen och ser det som en förmån för de svenska barnen att få växa upp i en
mångkulturell stadsdel. Man borde snarare tycka synd om de barn som växer upp där det
inte finns några invandrare alls.
·Eleverna flyttar i årskurs sju till Fröknegårdsskolan som även den ligger i Näsby. På den
skolan finns musikklasser dit elever kommer från hela staden.
Sammanfattning och diskussion
Precis som vuxna påverkas små barn i högsta grad av all slags miljö den sociala, den fysiska,
den ekologiska eller en kombination av de alla tre. I den delen av mitt arbete, nämligen idéförslag
till förstärkning av Näsbys kvaliteter med inriktning på barn, kommer jag att ta upp barnets förhållande
till den fysiska miljön i Näsby. Mitt val grundar sig på den analys av insamlade data från Näsbys
barn, som presenterats i detta avsnitt. Genom enkäter sökte jag barnens uppfattningar av Näsby
som bostadsmiljö. Tillfrågade barn reflekterade över den fysiska miljön i Näsby. De var mycket
medvetna om områdets fysiska kvaliteter, men också dess brister. Barnen pratade om skolgårdar,
bostadsgårdar, lekplatser, belysning, biltrafik, mötesplatser, badplatser, skötsel, aktiviteter etc.
Näsby, som en bra boendemiljö, godkändes av både barn och vuxna. Nästan alla trivdes i
området. När det gäller barnens trivsel i bostadsområdet, krävs det dock konkreta åtgärder som
förstärker de befintliga kvaliteterna och höjer barnens trivsel i Näsby. Större, tryggare och mer
stimulerande lekplatser, bättre skötsel av offentliga platser, mera belysning, mindre buskar, mera
träd, barnvänligare skolgårdar, säkrare mötesplatser och mera aktiviteter är exempel på de akuta
förändringar som barnen anser bör prioriteras. De få ungdomsaktiviteter som arrangeras av
kommunen verkar ha stor betydelse för Näsbys barn. Åtminstone för barn som tillbringar mycket
av sin tid i bostadsområdet. Aktiviteter bör ske kontinuerligt, för barnen uppskattar dessa insatser
oerhört mycket. Aktiviteterna har direkt positiv inverkan på barnens utveckling och hälsa. Arrangerade
aktiviteter och temadagar fungerar som tillfälliga kompletteringar av de bristfälliga skol- och
bostadsgårdar för barnen. Skolgårdar ger ofta en känsla av ödslighet och livlöshet. Asfaltsplan med
bollplank och några buskar dominerar bilden av skolgårdarna. De är varken stimulerande för lek
eller fantasi. Dessa gårdar är inte ens användbara för alla sorters barn. Flickor och pojkar använder
skolgårdarna eller utemiljön överhuvudtaget på lite olika sätt. Pojkar spelar mer fotboll och innebandy
samt deltar i laglekar på skolgårdar och i bostadsområden, om det finns utrymme för det. Flickor
pratar, sitter och går omkring mer, både på skolgårdar och i bostadsområden och blir därmed mer
beroende av bostadsområdet än pojkar. Pojkar bygger kojor och konstruerar saker. Däremot använder
flickor miljöer som redan finns. Buskar blir kojor och en kulle blir ”Mount Everest”. Stora och små
barn utnyttjar också gårdarna på olika sätt. Små barn gungar och leker i sandlådor och större barn
klättrar i träden och jagar bollar. Om det finns ett naturparti intill skolan är det ofta dit barnen söker
sig. De söker sig där som finns olika höjder och gropar, äppelträd. (Norén-Björn et al, 1993)
Det saknas mycket i bostadsorådenas utemiljö för barnen idag, såsom äventyr och upplevelse.
Vi vuxna eller föräldrar försöker på olika sätt kompensera utemiljöns upplevelsemässiga brister
83