mellanstaden.pdf (5900 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

Social
Utemiljön ger däremot inte många möjligheter till barn för att leka. Alltså, kombinationen av stort
hus och sämre möjlighet till lek i utemiljön gör att barnen i Gamla Näsby stannar hemma oftare än
barn i Gamlegården.
Barnens dagligrum
I frågan om rörelsemönstret hos Näsbys barn, återspeglar sig de större barnens etniska tillhörighet
ganska tydligt i svaren. De flesta barn med utlandsbakgrund väljer att stanna kvar i bostadsområdet
och dess närmiljö, såsom lekplatsen, skolan, fritidsgården och så vidare. Det finns undantag förstås.
De svenska barnen däremot har en betydligt större rörelsemönster. Deras naturliga mötesplats är
stadscentrum vid Mac Donald. De deltar också i olika arrangerade aktiviteter som är placerade på
olika platser i Kristianstad. De får skjuts av föräldrar till inbokade aktiviteter. Mina insamlade data
(intervjer, enkät) visar att barn med utländska föräldrar som bor i som jag kallar för ”svenska
bostadsområden”, har samma vanor och levnad- och rörelsemönster som svenska barn. De har
oftast bättre ekonomisk situation, umgås med svenska barn, har samma fritidsaktiviteter som svenskar
barn och deras dagligrum är identiskt med svenska jämnåringar.
De yngre barnen håller sig oftast vid bostadsområdet, där de bor. Gårdar och lekplatser inom
bostadsområdet och fritidsgården är mest besökta av yngre barn. Samtidigt påstår de att det händer
att de besöker övriga Näsby. De rör sig fritt över hela Näsby och det känns som om det inte finns
några fysiska och mentala hinder för dem. Men många går inte till ”Gula huset” eller ”spökhuset”
som det också kallas. P6, nuvarande Högskolan, var också ett område som man inte besöker.
Barnens förslag till förändring
Precis som i föregående fråga märkte jag hur barnens svar skiljde sig från varandra. Förslagen
är beroende av hur många timmar olika barn spenderar i bostadsområdet. Barn som är mycket ute
och leker har större kännedom om bostadsområdet. Det gör att deras förslag är mer nyanserade.
Dessa barn bor ofta i Gamlegården. I dessa områden är lägenheterna oftast små i relation till många
av familjernas storlek. Det finns inte tillräckligt med utrymme för lek inne i lägenheterna. Och
samtidigt har bostadsområdenas utemiljö stora gröna fria ytor som kan ge barnen möjlighet till lek.
På grund av föräldrarnas sämre ekonomi har de inte möjlighet att delta i olika aktiviteter som kostar
pengar och/eller är placerade i andra delar av staden.
Den här gången kommer jag att indela barnen, både yngre och äldre, till två kategorier, nämligen:
1- Barn som har bostadsområdet och dess närmiljö, som dagligrum.
2- Barn som har diverse aktiviteter, spridda i Kristianstads kommun och därmed betydligt
större rörelse mönster.
Yngre barn tillhör till den grupp som ofta håller sig kvar runt bostaden. De är mera observanta,
erfarna och samtidigt har de ett betydligt större behov av en trivsam, spännande, trygg och säker
bostadsmiljö. De upptäcker kvaliteter och brister i bostadsområdet i praktiken och genom individuella
erfarenheter.
Det finns en stark relation barnen emellan. De träffas ute, inte bara på gårdarna, utan även vid
Näsby centrum, på fritidsgården och på fotbollsplanen mitt i Gamlegården för att göra saker
tillsammans. Dessa mötesplatser och dess utformning och skick har stor betydelse för barnen. Skräp,
hundbajs, asfalt, bilar och moppar samt avgaser på lek- och mötesplatser är några av barnens
vanligaste klagomål i och i anslutning till mötesplatserna.
Om barnen själva fick bestämma skulle de bygga badhus (ett mycket vanligt svar). Det skulle
finnas mera blommor och fruktträd, mindre buskar, flera lekplatser (kreativa lekplatser), flera
papperskorgar, bättre belysning, bättre gårdar framförallt vad det gäller skolgårdarna och flera affärer.
Större barns förslag till förändring är fokuserad bara på ett par områden. De vill ha flera mötesoch
aktivitetsplatser. De vill gärna att bostadsområdet blir bilfritt.
Dessa förslag vittnar om vilka behov just dessa barn har. De är inte lika rädda som de yngre
79