mellanstaden.pdf (5900 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

More documents

Recommendations

Info

Avsnitt 2 Mellanstaden med Kristianstad som exempel Med mellanstaden menar vi i detta här arbete det stadslandskap som finns mellan den centrala, täta stadskärnan och landsbygden. De delar av staden där många av de bostäder som byggdes under 1900- talet finns och där en stor del av stadens befolkning bor. De som bor i mellanstadens områden är oftast beroende av bil eller buss för att det vardagliga livet ska fungera tillfredställande. I mellanstaden finns det även många arbetsplatser och grönområden. Med utgångspunkt i staden Kristianstad närmar vi oss mellanstadens områden. Kristianstad representerar i vårt arbete de medelstora svenska städerna. Efter en kort beskrivning av stadens bakgrund görs en analys över dess fysiska framväxt. I analysen kan vi bland annat se stadens struktur och vilka olika områden som finns och hur de avgränsas från varandra. Vi får även en inblick i hur utvecklingen av arbetsplatsområden och infrastruktur sett ut genom tiderna, samt en inblick i vilka av dessa områden som tillhör det vi kallar mellanstaden.
Exemplet Kristianstad Kristianstad Inledning I vårt fortsatta arbete om mellanstaden och dess förutsättningar kommer vi att utgå från Kristianstad som exempelstad. Det skulle kunna vara vilken svensk stad som helst av måttlig storlek. Valet av stad har gjorts utifrån flera synpunkter. För det första är vi intresserade av att arbeta med en stad som inte tillhör storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö då det finns många studier om storstädernas förorter. Kristianstad är en mellanstor stad som har sin motsvarighet i många andra svenska städer. Kristianstad har under senare år förlorat stora och viktiga arbetsgivare, bland annat Försvarsmakten. En högskola har fått sin lokalisering i ett av de gamla kasernområdena. Kan detta ha någon betydelse för utvecklingen av mellanstadens bostadsområden och för staden? Det finns mycket i en stads eller plats historiska bakgrund, som har betydelse för hur staden ser ut i dag. Platsens historia och utveckling har stor betydelse för hur utvecklingen fortskrider. För Kristianstads del är det först och främst stadens uppkomst som en anlagd befästningsstad som är viktig. Platsen som staden byggdes på, de markförhållanden som fanns och som har tillskapats staden är viktig för att förstå varför staden har växt till den form den har idag. Hur ser stadens omland ut? Vilka möjligheter fanns och finns det för boende, arbete, handel, fritid, kontakter med omgivningen med mera? Hur utvecklades bostadsbebyggelsen och infrastrukturen? Ja det är många aspekter som är viktiga att titta på både ur historisk, nutid och framtida perspektiv. Staden består som vi alla vet inte endast av hus utan även av det liv som uppstår och ständigt pågår där. Kristianstads bakgrund Kristianstad är en anlagd stad för militära syften. Staden ligger i ett område som tidigare varit ett gränsland mellan Sverige och Danmark. Här har stridigheter mellan de båda länderna utspelat sig. 1612 brände Gustav II Adolf staden Vä i dåvarande Danmark. Kung Christian IV beslöt att anlägga en ny stad på en strategiskt bättre plats än den där staden Vä låg. Han valde ön Allön i Helgeåns våtmarker till nytt gränsfäste. Områdets karaktär gav fördelar ur försvarssynpunkt men ställde samtidigt till svårigheter för anläggningsarbetet. Helgeån mynnar i Åhus, där hamnen blev Kristianstads hamn. Staden grundades 1614 och uppfördes på några få år. Innevånarna i Vä och Åhus beordrades att flytta in i staden. Stadsplanen, en rektangel med gator och torg i rutnätmönster omslöts av befästningsvallar och bastioner. Det regelbundna gatunätet hade en hierarkisk uppbyggnad. Längs de två storgatorna fördelades tomtmarken endast till adelsmän och andra besuttna män som ansågs kunna uppföra tvåvåningshus i sten. De offentliga byggnaderna samlades runt Stora Torg. Officerarna bodde i egna hus medan manskapet inkvarterade hos borgarna. Längs de smalare gatorna i stadens utkanter fanns korsvirkeshus för enkelt folk. Militären var grunden i stadens näringsliv men snart utvecklades även handeln. (Blomkvist & Ahlberg, 1993) Stadsprivilegier utfärdades för Kristiansstad år 1622. För att ytterligare stärka staden drogs stadsrättigheterna in för Vä och Åhus. 1658 förlorade Kristianstad sin betydelse som gränsfästning då Skåne blev svenskt. Hamnen i Åhus blomstrade och var tidvis under 1700-talet Skånes största exporthamn. 1719 blev Kristianstad residentstad och därmed östra Skånes huvudort. (Kåpe, 1991) I Kristianstad inträffade två händelser år 1847 som hade stor betydelse för stadens utveckling. Den första var att Kristianstad fick beskedet att staden inte längre skulle räknas som befästning. Den andra händelsen av stor betydelse var den stora stadsbrand som utbröt på sommaren 1847 och som förstörde 38 hus vilket betydde att en åttondel av stadens innevånare blev bostadslösa. Det uppstod nu en febril verksamhet. De smala gatorna breddades och istället för korsvirkeshus uppfördes hus i flera våningar. Befästningsvallar revs och trädplanterade boulevarder anlades där vallar tidigare funnits. En invallning gjordes under 1860-talet vilket gavs nya områden för odling och bebyggelse. Staden kunde expandera även utanför vallarna. (Mårtensson et al, 2000) 24
Page 1 and 2: Att upptäcka Mellanstaden En studi
Page 3 and 4: Innehåll Inledning Introduktion Ba
Page 5 and 6: Innehållsförteckning Näsby en de
Page 7 and 8: Bakgrund Introduktion Det är mång
Page 9 and 10: Avsnitt 1 Stadsutveckling med fokus
Page 11 and 12: Stadsutveckling Under åren runt se
Page 13 and 14: Stadsutveckling Ett planeringsbehov
Page 15 and 16: Stadsutveckling Resultat Då hävde
Page 17 and 18: Stadsutveckling trafikstråk var ef
Page 19 and 20: Stadsutveckling centraleuropeiska s
Page 21 and 22: Stadsutveckling mellanstaden? Om de
Page 23: Stadsutveckling sysselsättningsgra
Page 27 and 28: Kristianstad om. Man kan ändå kon
Page 29 and 30: Stadsanalys Kristianstad Efter denn
Page 31 and 32: Kristianstad fram till 1930 Staden
Page 33 and 34: Primära element: Garnisonen Anläg
Page 35 and 36: Kristianstad, en helhetsbild över
Page 37 and 38: Hus i park Söder I området söder
Page 39 and 40: Kristianstad Utanverken Villaområd
Page 41 and 42: Kristianstad fritidsgård, kyrka, b
Page 43 and 44: Avsnitt 3 Fördjupad studie och id
Page 45 and 46: Mellanstaden och kommersiell servic
Page 47 and 48: Beskrivning av Näsbys olika delar
Page 49 and 50: Näsby Bottenvåningen ligger en ha
Page 51 and 52: Näsby Näsby industriområde Näsb
Page 53 and 54: Gemensamma parker och rekreationsom
Page 55 and 56: Näsbys förbindelse med Kristianst
Page 57 and 58: Ekologisk syn på mellanstaden Ekol
Page 59 and 60: Ekologi hälsa eller för den biolo
Page 61 and 62: Ekologi Kristianstad har nyligen bo
Page 63 and 64: Ekologi Fastighetsägare, ekologi o
Page 65 and 66: Ekologi många kompisar främst om
Page 67 and 68: Ekologi närrekreationsområde för
Page 69 and 70: Ekologi som det också finns områd
Page 71 and 72: Barn, natur och miljö Social Inled
Page 73 and 74: Social inflytande. I samband med de
Page 75 and 76:
Social -Införa förfaranden som un
Page 77 and 78:
Social antal tv-kanaler, datorer, d
Page 79 and 80:
Social Urix har för avsikt att med
Page 81 and 82:
Social barnen. Buskarna försämrar
Page 83 and 84:
centrum och ut mot p-platsen. Besö
Page 85 and 86:
Social genom utflykter till naturen
Page 87 and 88:
Förslag på förstärkning av Näs
Page 89 and 90:
-Alternativa energikällor Använd
Page 91 and 92:
-Mångfaldiga skolgårdar - form, r
Page 93 and 94:
möjligheter till lek, att utveckla
Page 95 and 96:
Idèförslag -Undersök möjlighete
Page 97 and 98:
Slutdiskussion
Page 99 and 100:
Slutdiskussion odling i lägenhetst
Page 101 and 102:
Tryckta källor Käll- och litterat
Page 103:
Solar energi in architekture and ur
show all

mellanstaden.pdf (5900 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?