mellanstaden.pdf (5900 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

More documents

Recommendations

Info

Stadsutveckling storstadsregionerna men problem med utsatta bostadsområden och segregation finns även på andra platser. Bostäder, boende och livsvillkor ” Sverige står inte bara inför ett antal bostadspolitiska frågor som bör åtgärdas. Sverige står också inför att man måste finna nya sätt att göra detta på. Gamla beprövade metoder håller inte längre. Det finns varken politisk vilja eller de ekonomiska förutsättningarna att återgå till de omfattande subventioner och detaljerade regleringar som tidigare varit utmärkande för svensk bostadspolitik. Inte heller kan man, visade det sig på 90- talet, förlita sig på marknaden som den avgörande problemlösaren.” (Nationalrapporten 2001) Det är en stor utmaning staten och kommunerna står inför då man kommit överens om att det övergripande målet förutom hållbar utveckling även ska arbeta för god arkitektonisk kvalitet anses det i rapporten. En bättre planberedskap och tillgänglig mark till rimliga kostnader behövs för att kunna bygga tillräckligt många bostäder. En bostadsbrist kan hindra den ekonomiska tillväxten och slår särskilt hårt mot de människor som har begränsade ekonomiska resurser. Det är viktigt att verka för rimliga boendekostnader för att den formellt starka besittningsrätten inte ska urholkas. En tillräckligt stor hyressektor behövs för den flexibla arbetsmarknaden och för hushåll med normal inkomst. Kommunerna ska kunna driva en social bostadspolitik. Tillgången för bostäder för särskilda grupper behöver ökas. Det kan gälla äldre, funktionshindrade, studenter och hemlösa. Det är viktigt att underhålla och rusta upp de existerande bostadsbeståndet så att kvaliteten inte försämras och redan utsatta områden får en ökad segregation. Problemet med outhyrda lägenheter måste lösas med stöd till drabbade kommuner. Att motverka segregation och socialt utanförskap är av stor vikt. (Nationalrapporten 2001) En hållbar och sund bebyggelsemiljö 1996 års nationalrapport tar upp vikten av att anpassa byggnader och redan befintlig miljö till en långsiktlig hållbarhet. Då det gäller byggsektorns miljöpåverkan måste man se till byggnadens hela livstid. Ca 95% av den miljöpåverkan som uppkommer härrör från byggnadens användning då främst från uppvärmningen Det har avsatts särskilda resurser för att stimulera bostadsinvesteringar som främjar den ekologiska hållbarheten. Det gäller vid både ny- och ombyggnad av bostäder. Olika projekt för en minskad miljöpåverkan har startats. När det gäller rivning av fastigheter ska byggnaden demonteras på ett miljövänligt korrekt sätt. För att förbättra inomhusmiljön har det vidtagits en del åtgärder. Forskning bedrivs om sunda och miljövänliga produkter. Sveriges Provnings- och forskningsinstitution har tagit fram regler för certifiering av inomhusmiljö. En god utemiljö är viktig utifrån forskning om grönskans betydelse för människans välbefinnande har ett förslag ställts om att tillgänglighet till grönområden för rekreation ska utgöra ett av 18 mål för folkhälsan. I de bostäder som byggts under 1990- talet har tillgängligheten försämrats. För människor med olika funktionshinder är inte alla allmänna lokaler tillgängliga. Nivåskillnader, såväl inomhus som utomhus är de vanligaste hindren. Illa vald färgsättning och dålig akustik kan också utgöra problem för en del funktionshindrade. (Nationalrapporten 2001) Lokalt arbete, ökad delaktighet och minskad segregering. Tre viktiga frågeställningar ur habitatagendan har lyfts fram och det är ett målmedvetet underifrånperspektiv med nya former för inflytande och deltagande, nya former för lokalt partnerskap mellan olika aktörer, samt insatser för att motverka segregationen. En dialog med medborgarna kring olika frågor är viktiga och det arbetas för ett ökat medborgardeltagande i politiska processer och i samhället i stort. Det har vidtagits en del åtgärder när det gäller segregering sedan 1996. Bland annat har en ny lag om etnisk diskriminering kommit och särskilda resurser har avsatts för att öka 21
Stadsutveckling sysselsättningsgraden för våra invandrare. De största insatserna görs i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Några frågeställningar som kräver ytterligare analys och ett fortsatt arbete anser man i utredningen att det finns. Som exempel på dessa anges: Stöd till kommunerna att möta effekterna av strukturella förändringar. När det gäller nya former av deltagande i beslutsprocesser, är det viktigt att utveckla olika system som inte utestänger någon medborgare från sin möjlighet till delaktighet. Nya former av partnerskap. Ett samarbete mellan kommunen och företag kan ge positiva effekter för en hållbar utveckling. Det är viktigt att utveckla former för samarbete så att inte avkall på regler, demokrati och rättvisa görs. Det är också nödvändigt att hålla sig inom ramen för en sund konkurrens. Att minska segregationen kan ske genom social samverkan och solidaritet samt att öka människors inflytande över sin arbetssituation. Att främja ett mångkulturellt arbetsliv, stimulera demokratiska processer och att skapa trivsel och trygghet i bostadsområdena är andra tänkbara åtgärder. (Nationalrapporten 2001) Framtidsfrågor Några viktiga punkter i svensk samhällsplanering där det behövs fördjupade kunskaper som ska leda till en god livsmiljö anser nationalrapporten vara: -Samhällets fysiska strukturer och dess betydelse för livsmiljön, näringslivets utveckling, miljö och resurshushållning, samt människors tillgänglighet till olika funktioner. -Den fysiska miljöns utformning som en avgörande faktor för människors hälsa och välbefinnande, trygghet, säkerhet och tillgänglighet. -Kulturmiljöns betydelse för den lokala identiteten och attraktivitet för utveckling. -Utveckling av boendeplanering. -Tillgång på bostäder med god standard och hög kvalitet till rimlig kostnad är viktigt om verkliga förutsättningar för integrerade samhällen ska vara möjliga. -En god inomhusmiljö och minskad miljöpåverkan. Att bygga sunda bostäder ligger i allas intresse. Åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid från fossila bränslen måste fastställas. -God fysisk miljö. -Planera med helhetssyn. -Underhåll och vårda byggnader och miljöer som skapar trivsel och stolthet över det egna bostadsområdet. Dessa punkter gäller såväl vid planering och nybyggnation som vid förvaltning och utveckling av befintliga bostadsområden. (Nationalrapporten 2001) 22
Page 1 and 2: Att upptäcka Mellanstaden En studi
Page 3 and 4: Innehåll Inledning Introduktion Ba
Page 5 and 6: Innehållsförteckning Näsby en de
Page 7 and 8: Bakgrund Introduktion Det är mång
Page 9 and 10: Avsnitt 1 Stadsutveckling med fokus
Page 11 and 12: Stadsutveckling Under åren runt se
Page 13 and 14: Stadsutveckling Ett planeringsbehov
Page 15 and 16: Stadsutveckling Resultat Då hävde
Page 17 and 18: Stadsutveckling trafikstråk var ef
Page 19 and 20: Stadsutveckling centraleuropeiska s
Page 21: Stadsutveckling mellanstaden? Om de
Page 25 and 26: Exemplet Kristianstad Kristianstad
Page 27 and 28: Kristianstad om. Man kan ändå kon
Page 29 and 30: Stadsanalys Kristianstad Efter denn
Page 31 and 32: Kristianstad fram till 1930 Staden
Page 33 and 34: Primära element: Garnisonen Anläg
Page 35 and 36: Kristianstad, en helhetsbild över
Page 37 and 38: Hus i park Söder I området söder
Page 39 and 40: Kristianstad Utanverken Villaområd
Page 41 and 42: Kristianstad fritidsgård, kyrka, b
Page 43 and 44: Avsnitt 3 Fördjupad studie och id
Page 45 and 46: Mellanstaden och kommersiell servic
Page 47 and 48: Beskrivning av Näsbys olika delar
Page 49 and 50: Näsby Bottenvåningen ligger en ha
Page 51 and 52: Näsby Näsby industriområde Näsb
Page 53 and 54: Gemensamma parker och rekreationsom
Page 55 and 56: Näsbys förbindelse med Kristianst
Page 57 and 58: Ekologisk syn på mellanstaden Ekol
Page 59 and 60: Ekologi hälsa eller för den biolo
Page 61 and 62: Ekologi Kristianstad har nyligen bo
Page 63 and 64: Ekologi Fastighetsägare, ekologi o
Page 65 and 66: Ekologi många kompisar främst om
Page 67 and 68: Ekologi närrekreationsområde för
Page 69 and 70: Ekologi som det också finns områd
Page 71 and 72: Barn, natur och miljö Social Inled
Page 73 and 74:
Social inflytande. I samband med de
Page 75 and 76:
Social -Införa förfaranden som un
Page 77 and 78:
Social antal tv-kanaler, datorer, d
Page 79 and 80:
Social Urix har för avsikt att med
Page 81 and 82:
Social barnen. Buskarna försämrar
Page 83 and 84:
centrum och ut mot p-platsen. Besö
Page 85 and 86:
Social genom utflykter till naturen
Page 87 and 88:
Förslag på förstärkning av Näs
Page 89 and 90:
-Alternativa energikällor Använd
Page 91 and 92:
-Mångfaldiga skolgårdar - form, r
Page 93 and 94:
möjligheter till lek, att utveckla
Page 95 and 96:
Idèförslag -Undersök möjlighete
Page 97 and 98:
Slutdiskussion
Page 99 and 100:
Slutdiskussion odling i lägenhetst
Page 101 and 102:
Tryckta källor Käll- och litterat
Page 103:
Solar energi in architekture and ur
show all

mellanstaden.pdf (5900 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?