mellanstaden.pdf (5900 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

More documents

Recommendations

Info

Kvaliteter ur ett ekologiskt perspektiv I den här delen av arbetet kommer Näsby att studeras utifrån en ekologisk synvinkel. Studien riktar sig främstpå det befintliga områdenas kvaliteter och på möjligheten att stärka dessa.
Ekologisk syn på mellanstaden Ekologi Inledning Det är inte enbart under vår tid som ämnet hälsosam och miljövänlig stad diskuterats. På slutet av 1800- talet och under första hälften av 1900- talet var det miljöproblem på en annan nivå än de som råder idag som krävde åtgärder. Då var det sanitära olägenheter, dålig hygien och brist på sol, ljus och frisk luft som diskuterades. Träd, parker och planteringar blev tillsammans med trädgårdsstadsideal och funkisidéer några av den tidens lösningar. Nutidens problem är ofta diffusa och gränslösa. Det handlar om hur vi genom vårt sätt att leva påverkar luft, vatten, mark samt djuroch växtliv på ett så negativt sätt att det på lång sikt kan förstöra förutsättningarna för mänskligt liv. Miljöproblemen är globala frågor samtidigt som det handlar om betydelsen av den enskilde individens medvetenhet och delaktighet i ett skapande av en god livsmiljö för en hållbar utveckling. I det här avsnittet kommer Näsby/Gamlegården att studeras utifrån en ekologisk synvinkel. Studien riktar sig främst till att titta på det befintliga områdenas kvaliteter och på möjligheten att stärka dessa. Men först kommer ett avsnitt om ekologi, miljöbalken och stadsbyggnad. Ekologi vad är det Ordet ekologi kommer från det grekiska oikos, hus, boning, och logia som betyder lära. Ekologi är vetenskapen om de levande organismerna och deras samspel med omgivningen. Inom sociologin används begreppet ekologi för att skildra sambandet mellan sociala kriterier och rumslig organisation, t ex hur en viss socialgrupp fördelar sig över olika stadsdelar. I antropologin används begreppet dels för att visa hur ett socialt eller kulturellt system är anpassat till de risker, begränsningar och resurser som är inbyggda i dess naturliga omgivning, dels för att skildra hur vissa individer och sociala grupper utnyttjar nischer i det ekonomiska och politiska systemet. (FOCUS, 2000) Regeringens mål Sveriges regerings miljömål är att uppnå en hållbar utveckling där vi inte ska äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov. Vi måste därför vara varsamma med vår miljö. Dels med vår närmiljö dels med miljö i ett vidare perspektiv som omfattar en hushållning med jordens ändliga resurser. För att nå hållbarhetsmålet måste alla, inte enbart politiker och myndigheter, känna till miljöfrågorna. (Lindvall & Myrman, 2001) I regeringens miljövårdsproposition föreslås delmål, åtgärder och olika strategier för att uppnå miljömålen. I utvecklingen av mellanstadens områden är det bland annat följande punkter som är viktiga, ett varierat utbud av bostäder, service, arbetsplatser och kultur ska skapas så bilanvändandet minskar. Transporter ska förbättras och miljöanpassade, värdefull bebyggelse ska identifieras och bevaras. Utveckling och bevarande ska ske av vatten och grönområden i och i anslutning till tätorten. Energianvändningen ska effektiviseras och förnybara energiresurser ska prioriteras (Andersson, 2001) Miljöbalken Miljöbalken trädde i kraft 1 januari 1999. Den samlar all miljölagstiftning i ett och samma lagverk. Den har ett övergripande angreppssätt och är anpassad till internationell miljörätt. Det övergripande målet, är som det står i den inledande paragrafen , ”att främja en hållbar utveckling”. Tillämpningen av balken enligt 1 kap.1§ innebär att: -Människors hälsa och miljö skall skyddas mot skador och andra olägenheter -Värdefulla natur- och kulturmiljöer skall skyddas och vårdas. -Den biologiska mångfalden skall bevaras -Mark- och vattenområden skall användas så att en ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk långsiktlig god hushållning tryggas. -Återanvändning och återvinning av uttjänta varor och produkter skall främjas liksom andra 56
Page 1 and 2:
Att upptäcka Mellanstaden En studi
Page 3 and 4:
Innehåll Inledning Introduktion Ba
Page 5 and 6: Innehållsförteckning Näsby en de
Page 7 and 8: Bakgrund Introduktion Det är mång
Page 9 and 10: Avsnitt 1 Stadsutveckling med fokus
Page 11 and 12: Stadsutveckling Under åren runt se
Page 13 and 14: Stadsutveckling Ett planeringsbehov
Page 15 and 16: Stadsutveckling Resultat Då hävde
Page 17 and 18: Stadsutveckling trafikstråk var ef
Page 19 and 20: Stadsutveckling centraleuropeiska s
Page 21 and 22: Stadsutveckling mellanstaden? Om de
Page 23 and 24: Stadsutveckling sysselsättningsgra
Page 25 and 26: Exemplet Kristianstad Kristianstad
Page 27 and 28: Kristianstad om. Man kan ändå kon
Page 29 and 30: Stadsanalys Kristianstad Efter denn
Page 31 and 32: Kristianstad fram till 1930 Staden
Page 33 and 34: Primära element: Garnisonen Anläg
Page 35 and 36: Kristianstad, en helhetsbild över
Page 37 and 38: Hus i park Söder I området söder
Page 39 and 40: Kristianstad Utanverken Villaområd
Page 41 and 42: Kristianstad fritidsgård, kyrka, b
Page 43 and 44: Avsnitt 3 Fördjupad studie och id
Page 45 and 46: Mellanstaden och kommersiell servic
Page 47 and 48: Beskrivning av Näsbys olika delar
Page 49 and 50: Näsby Bottenvåningen ligger en ha
Page 51 and 52: Näsby Näsby industriområde Näsb
Page 53 and 54: Gemensamma parker och rekreationsom
Page 55: Näsbys förbindelse med Kristianst
Page 59 and 60: Ekologi hälsa eller för den biolo
Page 61 and 62: Ekologi Kristianstad har nyligen bo
Page 63 and 64: Ekologi Fastighetsägare, ekologi o
Page 65 and 66: Ekologi många kompisar främst om
Page 67 and 68: Ekologi närrekreationsområde för
Page 69 and 70: Ekologi som det också finns områd
Page 71 and 72: Barn, natur och miljö Social Inled
Page 73 and 74: Social inflytande. I samband med de
Page 75 and 76: Social -Införa förfaranden som un
Page 77 and 78: Social antal tv-kanaler, datorer, d
Page 79 and 80: Social Urix har för avsikt att med
Page 81 and 82: Social barnen. Buskarna försämrar
Page 83 and 84: centrum och ut mot p-platsen. Besö
Page 85 and 86: Social genom utflykter till naturen
Page 87 and 88: Förslag på förstärkning av Näs
Page 89 and 90: -Alternativa energikällor Använd
Page 91 and 92: -Mångfaldiga skolgårdar - form, r
Page 93 and 94: möjligheter till lek, att utveckla
Page 95 and 96: Idèförslag -Undersök möjlighete
Page 97 and 98: Slutdiskussion
Page 99 and 100: Slutdiskussion odling i lägenhetst
Page 101 and 102: Tryckta källor Käll- och litterat
Page 103: Solar energi in architekture and ur
show all

mellanstaden.pdf (5900 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?