mellanstaden.pdf (5900 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

More documents

Recommendations

Info

Kvaliteter ur ett socialt perspektiv I den här delen av arbetet kommer Näsby att studeras utifrån en social synvinkel. Studien riktar sig främst på det befintliga områdenas kvaliteter och på möjligheten att stärka dessa.
Barn, natur och miljö Social Inledning Människans utveckling är beroende av miljöns möjligheter och begränsningar. Våra barn tillbringar en stor del av sin tid i sin närmiljö, skolgårdar och lekplatser etc. Barns hälsa, trygghet och utveckling är starkt beroende av bland annat den fysiska miljön. Det är där barnen formar och bygger upp sina uppfattningar av livet. Barn och deras uppväxtvillkor har aldrig varit mer i fokus än den är idag. ”Vuxenvärlden” har goda kunskaper om barn och deras behov av bland annat en dynamisk och utvecklande närmiljö. Barnperspektiv och barns perspektiv är nya men vanliga begrepp i dagens samhällsplanering. Men det finns fortfarande stora brister i den fysiska miljön som direkt påverkar barnen. De oftast livlösa, ödsliga och icke stimulerande skolgårdarna samt lekplatser i bostadsområdena är exempel på sådana brister. Samtidigt har många av dessa skolgårdar byggts om för att öka trivsel och aktivitetsmöjligheter. I en undersökning av hur nio skolgårdar används av eleverna före och efter ombyggnaden visade det sig att barnens användning av skolgården inte ändrats avsevärd. I samband med ombyggnation av gårdar försökte arkitekter tillämpa barnperspektivet i arbetet genom nära samarbete med lärare och elever. Undersökningen visar att det fortfarande finns kunskapsluckor. Vi måste kontinuerligt höja våra kunskaper om barn. Vi måste också vara mera uppfinningsrika när det gäller arbetsprocessen. Barns kunskap och engagemang måste integreras både i planeringsprocessen och i genomförandet. (Lindholm, 1998) Av den anledningen kommer jag att klargöra Näsbybarnens uppfattning av sina närmiljöer. Med hjälp av insamlade material skall jag sammanfatta och analysera barnens åsikter. För att underlätta en sammanfattning och möjliggöra den kvalitativa analysen av materialet valde jag några nyckelord/frågor. Innan dess börjar jag med att titta tillbaka på barn och planering under förra seklet. Jag kommer att ta upp hur vuxnas syn på barnen har förändrats till det bättre och varför denna process måste fortsätta. Stadens arkitektoniska estetik och dess fysiska utformning har alltid präglats av bland annat den rådande människosynen. Genom ett ständigt sökande efter den ideala staden och försöken att bygga sådan, ville man tillgodose människans olika behov. Människans bästa definierades dock oftast av makthavarna, som politiker, forskare och planerare. Ord såsom medborgarinflyttande, medbestämmande, samråd, handikappanpassning, kvinno- och barnperspektiv är inte äldre än ett par decennier i samhällsplaneringen. Tillkomsten och tillämpningsförsöken av dessa begrepp i samhällsplaneringen vittnar om vår utveckling och vår vilja att skapa den optimala boendemiljön för oss alla. Under 1900-talet växte intresset för barnen och deras uppväxtvillkor i Sverige. Vuxnas intresse för barn växte successivt och började med enskilda frågor som berörde barn till exempel säkerhet, trafikmiljö, skolgård, bostad och bostadsmiljö, fritidshem. Barnens uppväxtvillkor är ett helhetsbegrepp som innefattar mängder av sådana enskilda frågor. Under 50-talet började man lägga märke till vikten av lek och lekplatser för barnens utveckling. Bostadsmiljö och barns situation i familjen kom till fokus under 60- och 70- talen. Under 80-talet började man forska och diskutera om barnsperspektiv, barns delaktighet och inflyttande i planering. Den ökade kunskapen om barn som vi fick genom olika forskningsrapporter och utredningar återspeglar sig idag i våra lagar och bestämmelser; PBL och Tråd-92. Under 90-talet gick Sverige genom en svår ekonomisk kris. De ekonomiska nedskärningarna under 90-talet, som var ett resultat av den ekonomiska krisen, drabbade negativt den offentliga sektorn. Skolor och de allmän<strong>nytt</strong>iga bostadsområdena fick mindre resurser. Barns uppväxtvillkor i den fysiska miljön var inte längre i fokus, vilket ledde till ett minskat intresse för forskning. (Rasmusson, 1993) Att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god långsiktigt hållbar livsmiljö för oss och kommande generationer, är planerarens främsta mål. 70
Page 1 and 2:
Att upptäcka Mellanstaden En studi
Page 3 and 4:
Innehåll Inledning Introduktion Ba
Page 5 and 6:
Innehållsförteckning Näsby en de
Page 7 and 8:
Bakgrund Introduktion Det är mång
Page 9 and 10:
Avsnitt 1 Stadsutveckling med fokus
Page 11 and 12:
Stadsutveckling Under åren runt se
Page 13 and 14:
Stadsutveckling Ett planeringsbehov
Page 15 and 16:
Stadsutveckling Resultat Då hävde
Page 17 and 18:
Stadsutveckling trafikstråk var ef
Page 19 and 20: Stadsutveckling centraleuropeiska s
Page 21 and 22: Stadsutveckling mellanstaden? Om de
Page 23 and 24: Stadsutveckling sysselsättningsgra
Page 25 and 26: Exemplet Kristianstad Kristianstad
Page 27 and 28: Kristianstad om. Man kan ändå kon
Page 29 and 30: Stadsanalys Kristianstad Efter denn
Page 31 and 32: Kristianstad fram till 1930 Staden
Page 33 and 34: Primära element: Garnisonen Anläg
Page 35 and 36: Kristianstad, en helhetsbild över
Page 37 and 38: Hus i park Söder I området söder
Page 39 and 40: Kristianstad Utanverken Villaområd
Page 41 and 42: Kristianstad fritidsgård, kyrka, b
Page 43 and 44: Avsnitt 3 Fördjupad studie och id
Page 45 and 46: Mellanstaden och kommersiell servic
Page 47 and 48: Beskrivning av Näsbys olika delar
Page 49 and 50: Näsby Bottenvåningen ligger en ha
Page 51 and 52: Näsby Näsby industriområde Näsb
Page 53 and 54: Gemensamma parker och rekreationsom
Page 55 and 56: Näsbys förbindelse med Kristianst
Page 57 and 58: Ekologisk syn på mellanstaden Ekol
Page 59 and 60: Ekologi hälsa eller för den biolo
Page 61 and 62: Ekologi Kristianstad har nyligen bo
Page 63 and 64: Ekologi Fastighetsägare, ekologi o
Page 65 and 66: Ekologi många kompisar främst om
Page 67 and 68: Ekologi närrekreationsområde för
Page 69: Ekologi som det också finns områd
Page 73 and 74: Social inflytande. I samband med de
Page 75 and 76: Social -Införa förfaranden som un
Page 77 and 78: Social antal tv-kanaler, datorer, d
Page 79 and 80: Social Urix har för avsikt att med
Page 81 and 82: Social barnen. Buskarna försämrar
Page 83 and 84: centrum och ut mot p-platsen. Besö
Page 85 and 86: Social genom utflykter till naturen
Page 87 and 88: Förslag på förstärkning av Näs
Page 89 and 90: -Alternativa energikällor Använd
Page 91 and 92: -Mångfaldiga skolgårdar - form, r
Page 93 and 94: möjligheter till lek, att utveckla
Page 95 and 96: Idèförslag -Undersök möjlighete
Page 97 and 98: Slutdiskussion
Page 99 and 100: Slutdiskussion odling i lägenhetst
Page 101 and 102: Tryckta källor Käll- och litterat
Page 103: Solar energi in architekture and ur
show all

mellanstaden.pdf (5900 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?