mellanstaden.pdf (5900 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

Slutdiskussion
odling i lägenhetsträdgårdar och på kolonilotter. Odlingslotter bidrar till den biologiska mångfalden
samtidigt som nya mötesplatser skapas. Mötesplatser som kan stärka den sociala samanhållningen
och därmed bidra till den sociala hållfastheten och folkhälsan. Platser för odling, parker och annan
grönstruktur är inte de enda träffpunkter som behövs för möten människor emellan. Det är av stor
vikt att tänka på barn och ungdomars behov. De behöver en kreativ miljö och måste få känna att de
har sin plats i samhället och att de inte står utanför gemenskapen. Ungdomscaféer och andra platser
för spontana och arrangerade möten och aktiviteter behövs. Platser där man kan se och synas eller
bara vara en betraktare.
Eftersom mellanstaden har speciella förutsättningar inte endast i fråga om markytor utan även
i fråga om kostnadsläge för lokalhyror och dylikt så borde möjligheterna att starta nya företag vara
större här än i innerstaden. Om viljan finns från politiker och tjänstemän borde det kunna gå att med
hjälp av bland annat ekonomiska styrmedel, förenkling av regler och rådgivning underlätta för
medborgarna att starta nya företag. Viljan och idéerna finns, men det finns inte alltid kunskap och
tålamod för pappersexercis och väntetider angående tillståndssökning, bidrag och annat. En ökad
företagsamhet i mellanstaden bidrar till en lokal ekonomi samt till en (förhoppningsvis) minskad
arbetslöshet och minskat bidragsberoende. Ett ökat antal arbetsplatser i bostadsområdena ger en
ökad trygghet då flera människor vistas i området under dagtid. Restauranger, caféer och andra
mötesplatser gör att människor rör sig ute även på kvällarna.
Ekologisk hållfasthet, social hållfasthet och ekonomiska hållfasthet går troligen att åstadkomma
i mellanstaden även om olika problem kan uppstå. Genom de olika idéförslag vi givit, med syftet
att stärka mellanstadens kvaliteter, kanske man vid första påseendet tycker att det här det kommer
bara att kosta pengar. Men så är troligen inte fallet. Visst kostar det, speciellt om man ser det på kort
sikt. Men om man ser på det hela i ett längre perspektiv så tror vi att åtgärderna kan bidra en hållbar
stadsutveckling. Mötesplatser, bidrar till att människor lär känna varandra vilket skapar trygghet
och ”social kontroll”. Odlingsmöjligheter, förbättrad lokaltrafik, bättre cykelbanor och flera
arbetstillfällen inom området det är bra ur alla hållfasthetssynvinklar. Åtgärder som bidrar till en
känsla av trygghet, trivsel och tillhörighet stärker mellanstaden. Klotter och annan skadegörelse
minskar då man inte förstör något som man tycker är bra. Trivsel bidrar även till en minskad
omflyttning, slitaget blir mindre och bostadsområdet blir stabilare.
Segregation är ett begrepp som ofta kommer upp när stadens yttre delar diskuteras. Att genom
planering motverka segregation kan vara svårt. Men genom att stärka de kvaliteter som finns i
mellanstadens områden, öka mångfalden av bostadsstorlekar och upplåtelseformer, ge liknande
förutsättningar för alla boende vare sig de bor i villa eller i hyreslägenhet kan vi förhoppningsvis
bidra till en minskad segregation.
Som vi ser det så finns det mycket som kan göras i mellanstaden för att en ekologisk, social
och ekonomisk hållfast stadsutveckling ska komma till stånd. Men hur ska vi nå målet? Ja det är en
fråga som troligtvis ingen kan svara helt entydigt på. Vägen mot en hållbar stad är troligen ett arbete
som involverar alla människor. Ett arbete där många åtgärder tillsammans skapar goda förutsättningar
för en positiv utveckling. På den vägen får vi inte glömma våra barn och ungdomar. De borde få
spela en större roll i olika planeringssammanhang då de är viktiga i genomförandet av program som
rör en hållbar utveckling. Det är ju deras framtid det gäller. Fysisk planering, projekt och diverse
långsiktiga program kan på olika sätt vara bra för mellanstadens framtid. Med fysisk planering kan
man till exempel få bättre boendemiljö, säkrare trafiksituationer, tryggare utemiljöer med god
belysning och mötesplatser av olika slag. Det är olika åtgärder som kan ge en positiv påverkan på
mellanstaden på lång sikt. Även projekt kan ha sina fördelar trots att de oftast inte sträcker sig över
en lång tidsperiod. Projekt kan vara bra till exempel när man snabbt behöver komma tillrätta med
något specifikt problem. Långsiktliga åtgärder där de boendes intressen tas tillvara ger trygghet och
kontinuitet speciellt i barn och ungdomars liv. En kommunikativ planering där öppna och lyhörda
planerare med hjälp av de boende kan se området från ett medborgarperspektiv kan tillsammans
med alla kommunens förvaltningar och andra berörda parter ge en bred planeringsgrund att stå på.
98