mellanstaden.pdf (5900 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

More documents

Recommendations

Info

Kristianstad Näringsliv/Handel Av tradition har det i Kristianstad varit livsmedelverksamhet och offentlig verksamhet, som varit stora arbetsgivare, den offentliga verksamheten varit mycket stor. Staden är en utpräglad handelsstad. Det finns en ovanligt stor mängd specialaffärer i en koncentrerad stadskärna.Staden är ett handelscentrum i ett stort omland. Det finns ett stor antal butiker och affärer i stadens centrum. Näsby har stadens enda områdetscentrum av betydelse. I övriga bostadsområden finns ofta en enklare form av närbutik. Det finns inget externt köpcentra, men några fackhandlare har etablerat sig i en mellanstadsdel. Under senare decennier har 350 - 400 nya företag årligen startat i Kristianstad och många företag utifrån etablerar verksamhet här. Bland inflyttade företag märks en övervikt av företag inom branschen data/kommunikation. Många väljer idag Skåne som etableringsort framför Mälardalsregionen. Det har under senare tid också märkts en ökad aktivitet från utländska företags sida, vilket väl skall tolkas som en positionering inom den region, som så många betraktar som en stark tillväxtregion. 27
Stadsanalys Kristianstad Efter denna inledande beskrivning av Kristianstads utveckling går vi till den fysiska analysen av stadens uppbyggnad för att utifrån denna mejsla ut <strong>mellanstaden</strong> i en stad av Kristianstads storlek. Som analysmetod har vi använt REALISTISK BYANALYS. Analysen är baserad på Karl Otto Ellefsen och Dag Tvildes grundidéer där en stadsanalys ska ge en grundläggande uppfattning om stadens framväxt. Det är två saker som metoden tar fasta på, det realistiska och det typiska. Meningen är att skapa en så objektiv grund som möjligt att bygga sina avgöranden på. I analysen används några grundbegrepp för att klassificera stadens arkitektur och för att fånga den fysiska förändringsprocessen. Begreppen förklaras i nedanstående text. Analysens upplägg Analysen är uppbyggd av fyra hierarkiska delar som tillsammans ger en helhetsbild av staden. 1- En historisk överblick av stadens form. I den här analysdelen redovisas med hjälp av kartor bebyggelsemönstret vid olika tidpunkter. Genom att göra nedslag i olika tidsperioder kan vi se viktiga förändringar i stadens fysiska form 2- Stadens överordnade strukturella element redovisas med de historiska kartorna som grund. De olika primära elementen står inte nödvändigtvis i förhållande till varandra utan det är i huvudsak vilken typ av element eller kraft det handlat om. Till primära element räknas även styrande planer, enstaka viktiga händelser med mera. 3- Stadens bebyggelsestruktur är den del av analysen som söker efter stadens fysiska organiseringsprinciper. Bebyggelsestrukturen i en stadsdel kan vara resultat av enskilda byggnader eller ett resultat av styrande planer. Principer visar sig i stadens rumsliga bilder och förklarar de enskilda byggnadernas sammanhang i den urbana helheten. 4- Avgränsning av homogena områden är den fjärde analysdelen. En områdesindelning sker utifrån olika kriterier som lokala terrängförhållande och principen för organisering av bebyggelsen. Bebyggelsemönster och topologi är en annan hjälp i områdesindelningen. Homogena områden hänger ofta ihop med tidpunkten för byggandet, organisatoriska och sociala förhållanden. Sådana fakta ger kontroll över och prövar den områdesindelning som en undersökning av rent fysiska kännetecken ger. I analysen ingår olika begrep nämligen: Primära element är något som har präglat stadens fysiska utformning. Med primära element räknas inte bara fysiska element utan det kan även vara reglerande planer, egendomsgränser eller enstaka händelser tex. bränder som har haft stor betydelse för stadens nuvarande form. Bebyggelsestruktur beskriver de geometriska principer som speglar funktionella och kulturella betingelser. Den beskriver även de ordningsprinciper som bebyggelsen i olika delar av staden är ordnad efter. Tomt- och egendomsstruktur. Egendomsuppdelningen i staden genom olika tomtstrukturer är i de flesta fall bestämmande för hur bebyggelsestrukturen i praktiken blir utbyggd. Topologi. Stadens topologi är systemet av stadsrum (platser, gator osv.) – en rumsstruktur. Topologi är beteckningen på de rumsliga sammanhangen i staden. Bebyggelsemönster är ett begrepp som används för att beskriva bebyggelsestrukturens principer inom en huvudstruktur, tex. inom ett kvarter. Områdets eller kvarterets bebyggelse kan på grund av tomtindelning, ägareförhållanden med mera vara ordnad efter olika principer. I vår stadsanalys av Kristianstad har vi valt att redovisa den historiska fysiska stadsformen och överordnande primära element på samma kartor. 28
Page 1 and 2: Att upptäcka Mellanstaden En studi
Page 3 and 4: Innehåll Inledning Introduktion Ba
Page 5 and 6: Innehållsförteckning Näsby en de
Page 7 and 8: Bakgrund Introduktion Det är mång
Page 9 and 10: Avsnitt 1 Stadsutveckling med fokus
Page 11 and 12: Stadsutveckling Under åren runt se
Page 13 and 14: Stadsutveckling Ett planeringsbehov
Page 15 and 16: Stadsutveckling Resultat Då hävde
Page 17 and 18: Stadsutveckling trafikstråk var ef
Page 19 and 20: Stadsutveckling centraleuropeiska s
Page 21 and 22: Stadsutveckling mellanstaden? Om de
Page 23 and 24: Stadsutveckling sysselsättningsgra
Page 25 and 26: Exemplet Kristianstad Kristianstad
Page 27: Kristianstad om. Man kan ändå kon
Page 31 and 32: Kristianstad fram till 1930 Staden
Page 33 and 34: Primära element: Garnisonen Anläg
Page 35 and 36: Kristianstad, en helhetsbild över
Page 37 and 38: Hus i park Söder I området söder
Page 39 and 40: Kristianstad Utanverken Villaområd
Page 41 and 42: Kristianstad fritidsgård, kyrka, b
Page 43 and 44: Avsnitt 3 Fördjupad studie och id
Page 45 and 46: Mellanstaden och kommersiell servic
Page 47 and 48: Beskrivning av Näsbys olika delar
Page 49 and 50: Näsby Bottenvåningen ligger en ha
Page 51 and 52: Näsby Näsby industriområde Näsb
Page 53 and 54: Gemensamma parker och rekreationsom
Page 55 and 56: Näsbys förbindelse med Kristianst
Page 57 and 58: Ekologisk syn på mellanstaden Ekol
Page 59 and 60: Ekologi hälsa eller för den biolo
Page 61 and 62: Ekologi Kristianstad har nyligen bo
Page 63 and 64: Ekologi Fastighetsägare, ekologi o
Page 65 and 66: Ekologi många kompisar främst om
Page 67 and 68: Ekologi närrekreationsområde för
Page 69 and 70: Ekologi som det också finns områd
Page 71 and 72: Barn, natur och miljö Social Inled
Page 73 and 74: Social inflytande. I samband med de
Page 75 and 76: Social -Införa förfaranden som un
Page 77 and 78: Social antal tv-kanaler, datorer, d
Page 79 and 80:
Social Urix har för avsikt att med
Page 81 and 82:
Social barnen. Buskarna försämrar
Page 83 and 84:
centrum och ut mot p-platsen. Besö
Page 85 and 86:
Social genom utflykter till naturen
Page 87 and 88:
Förslag på förstärkning av Näs
Page 89 and 90:
-Alternativa energikällor Använd
Page 91 and 92:
-Mångfaldiga skolgårdar - form, r
Page 93 and 94:
möjligheter till lek, att utveckla
Page 95 and 96:
Idèförslag -Undersök möjlighete
Page 97 and 98:
Slutdiskussion
Page 99 and 100:
Slutdiskussion odling i lägenhetst
Page 101 and 102:
Tryckta källor Käll- och litterat
Page 103:
Solar energi in architekture and ur
show all

mellanstaden.pdf (5900 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?