mellanstaden.pdf (5900 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

Avslutande diskussion
Slutdiskussion
Genom en återblick på 1900- talets stadsutveckling och stadsbyggnadsideal har vi skapat oss
en bild av hur fenomenet mellanstad har uppkommit. Mellanstaden är den zon som finns mellan
stadskärnan och landsbygden. I zonen samsas olika typer av bostadsbebyggelse från det senaste
århundradet med bland annat arbetsplatser, infrastruktur och grönområden.
Om mellanstaden är bra eller dålig råder det delade meningar om. Men att det var med goda
avsikter som den skapades kan man inte missta sig på. Att ha visioner om ett välfärdssamhälle med
bra bostäder och goda boendemiljöer för alla kan ju absolut inte vara något fel. Men i frågan hur bra
man lyckats uppnå målen råder det delade meningar om. Vi har i vårt arbete inte tagit ställning till
vad som blev bra eller vad som blev dåligt.
När vi i vårt arbete fokuserar oss på stadens yttre områden är det för att ge mellanstaden
uppmärksamhet. Vi anser att de flesta samtal om städernas utveckling sker med stadens centrum i
fokus. Stadens centrala del ska fungera som ett ”dragplåster”. Boende inom och utanför staden ska
lockas dit med kultur och nöjen, gator och torg, intressanta butiker och caféer och under de senare
åren även med exklusiva boendemiljöer.
Stadens centrum upplevs som en helhet medan mellanstaden ofta ses som osammanhängande
och splittrad i sin struktur, speciellt för en utomstående betraktare. I vårt arbete har vi studerat
mellanstaden närmare genom att göra ett nerslag i stadsdelen Näsby i norra Kristianstad. I stället
för att leta problem har vi gått in för att söka efter områdets kvaliteter. Även i de interjuver och
samtal som vi haft med boende i Näsby har vi sökt efter det som anses vara positivt. Bra bostäder,
stora parker och närhet till naturen är några av de kvaliteter som Näsby har. Stadsdelen ligger även
relativt nära stadens centrum. Inom stadsdelen finns delområden med olika boendeformer. Trots
det finns en samhörighetskänsla mellan de boende. Den uppfattningen har vi fått genom de samtal
och enkäter som vi genomfört. De boende har en annan uppdelning av Näsby än kommunens fysiska
förvaltning. Boende (Alla förutom Gamlegårdens) indelar Näsby i två delar, nämligen; Gamla Näsby
och Gamlegården. Den uppdelningen har social och etnisk karaktär. Invandrare och svenskar med
sämre ekonomiska förutsättningar bor i Gamlegården. Boende på Gamlegården vill däremot gärna
se Näsby som en hel stadsdel. Nästan alla av de tillfrågade såväl barn som vuxna som bor i
Gamlegården säger att de bor i Näsby, inte Gamlegården. Alla anser att de bor i Näsby oavsett i
vilket delområde de bor.
De olika delområdena i ett mellanstadsområde samspelar med varandra och utgör en mångfaldig
och sammanhållen stadsdel. Det finns olika möjligheter att knyta samman mellanstaden med centrum
och andra stadsdelar. Det kan göras genom olika knutpunkter, förbättrade gång- och cykelvägar och
en fungerande kollektivtrafik.
Mellanstaden kan stärkas på olika sätt. Ett sätt är att göra som man gjort i Kristianstad, placera
en högskola och moderna arbetsplatser med högteknologiskt innehåll där. Arbetsplatserna ger ett
komplement till de traditionella arbetsplatserna inom industrin och kopplingen till högskolan är bra
både för arbetsgivare och studenter. Om högskolan har någon fördelaktig inverkan på området är
inte så lätt att se. Men antalet tomma bostäder har minskat den senaste tiden. Studentbostäder har
byggts och en ny kategori av människor finns i området. Högskolan bidrar också till att de sedan
tidigare i området bofasta ungdomarna har något att se fram emot, möjligheten att kunna fortsätta
studera på en högre nivå finns inom räckhåll.
Den frågan vi inledningsvis ställde var: Kan mellanstaden bli hållbar ur ekologisk, social och
ekonomisk synvinkel. Det är en fråga som är väldigt stor och omfattande, men så långt vi kan se i
vårt arbete finns möjligheten. Mellanstaden utgör ett komplement till den täta stadskärnan. Genom
sin glesa struktur och sin mångfald har den möjligheter som inte den täta staden har. Det finns i
allmänhet god tillgång till stora fria ytor där en förändrad markanvändning kan bidra till den
ekologiska hållfastheten. Utrymmet medger olika åtgärder som bidrar till den biologiska mångfalden.
Det finns möjligheter att skapa olika ekosystem och det finns plats för parker och möjlighet för
97