mellanstaden.pdf (5900 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

Barn, natur och miljö
Social
Inledning
Människans utveckling är beroende av miljöns möjligheter och begränsningar. Våra barn
tillbringar en stor del av sin tid i sin närmiljö, skolgårdar och lekplatser etc. Barns hälsa, trygghet
och utveckling är starkt beroende av bland annat den fysiska miljön. Det är där barnen formar och
bygger upp sina uppfattningar av livet.
Barn och deras uppväxtvillkor har aldrig varit mer i fokus än den är idag. ”Vuxenvärlden” har
goda kunskaper om barn och deras behov av bland annat en dynamisk och utvecklande närmiljö.
Barnperspektiv och barns perspektiv är nya men vanliga begrepp i dagens samhällsplanering. Men
det finns fortfarande stora brister i den fysiska miljön som direkt påverkar barnen. De oftast livlösa,
ödsliga och icke stimulerande skolgårdarna samt lekplatser i bostadsområdena är exempel på sådana
brister. Samtidigt har många av dessa skolgårdar byggts om för att öka trivsel och
aktivitetsmöjligheter. I en undersökning av hur nio skolgårdar används av eleverna före och efter
ombyggnaden visade det sig att barnens användning av skolgården inte ändrats avsevärd. I samband
med ombyggnation av gårdar försökte arkitekter tillämpa barnperspektivet i arbetet genom nära
samarbete med lärare och elever. Undersökningen visar att det fortfarande finns kunskapsluckor.
Vi måste kontinuerligt höja våra kunskaper om barn. Vi måste också vara mera uppfinningsrika när
det gäller arbetsprocessen. Barns kunskap och engagemang måste integreras både i
planeringsprocessen och i genomförandet. (Lindholm, 1998)
Av den anledningen kommer jag att klargöra Näsbybarnens uppfattning av sina närmiljöer.
Med hjälp av insamlade material skall jag sammanfatta och analysera barnens åsikter. För att
underlätta en sammanfattning och möjliggöra den kvalitativa analysen av materialet valde jag några
nyckelord/frågor. Innan dess börjar jag med att titta tillbaka på barn och planering under förra
seklet. Jag kommer att ta upp hur vuxnas syn på barnen har förändrats till det bättre och varför
denna process måste fortsätta.
Stadens arkitektoniska estetik och dess fysiska utformning har alltid präglats av bland annat
den rådande människosynen. Genom ett ständigt sökande efter den ideala staden och försöken att
bygga sådan, ville man tillgodose människans olika behov. Människans bästa definierades dock
oftast av makthavarna, som politiker, forskare och planerare. Ord såsom medborgarinflyttande,
medbestämmande, samråd, handikappanpassning, kvinno- och barnperspektiv är inte äldre än ett
par decennier i samhällsplaneringen. Tillkomsten och tillämpningsförsöken av dessa begrepp i
samhällsplaneringen vittnar om vår utveckling och vår vilja att skapa den optimala boendemiljön
för oss alla.
Under 1900-talet växte intresset för barnen och deras uppväxtvillkor i Sverige. Vuxnas intresse
för barn växte successivt och började med enskilda frågor som berörde barn till exempel säkerhet,
trafikmiljö, skolgård, bostad och bostadsmiljö, fritidshem. Barnens uppväxtvillkor är ett
helhetsbegrepp som innefattar mängder av sådana enskilda frågor. Under 50-talet började man
lägga märke till vikten av lek och lekplatser för barnens utveckling. Bostadsmiljö och barns situation
i familjen kom till fokus under 60- och 70- talen. Under 80-talet började man forska och diskutera
om barnsperspektiv, barns delaktighet och inflyttande i planering. Den ökade kunskapen om barn
som vi fick genom olika forskningsrapporter och utredningar återspeglar sig idag i våra lagar och
bestämmelser; PBL och Tråd-92.
Under 90-talet gick Sverige genom en svår ekonomisk kris. De ekonomiska nedskärningarna
under 90-talet, som var ett resultat av den ekonomiska krisen, drabbade negativt den offentliga
sektorn. Skolor och de allmännyttiga bostadsområdena fick mindre resurser. Barns uppväxtvillkor
i den fysiska miljön var inte längre i fokus, vilket ledde till ett minskat intresse för forskning.
(Rasmusson, 1993)
Att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en
god långsiktigt hållbar livsmiljö för oss och kommande generationer, är planerarens främsta mål.
70