mellanstaden.pdf (5900 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

Stadsutveckling
Under åren runt sekelskiftet kan vi se en förändring i stadsbyggandet. Runt den täta stadskärnan
med slutna kvarter byggs nya stadsdelar med en öppen struktur. Funktionalismens ideal slår igenom
med sin byggnadsstil men även med sina sociala och demokratiska ambitioner. Stadens förändring
från en tät stad med slutna kvarter till en arkipelag med många öar hade börjat. Bostadsområden,
arbetsplatsområden, handelsområden, fritidsaktivitetsområden o.s.v. bildar nu ett stadslandskap.
En stad som sammanbinds av ett vägnät som främst trafikeras av bilar och bussar.
Under 1900-talet har olika stadsbyggnadsideal påverkat städernas utformning. 1900-talets
bostadsområden återfinns oftast i det stadslandskap som vi i det här arbetet kallar mellanstaden.
Trädgårdsstaden
Som en reaktion mot de växande industristäderna med misära sociala och hygieniska
förhållanden växte ett nytt stadsbyggnadsideal fram i England i slutet av 1800-talet. Idéen var
Ebenzer Howards och gick ut på att utlokalisera självförsörjande koncentrationer av bebyggelse till
nya kärnor utanför staden. Trädgårdsstadens stadstyp kännetecknas av måttlig täthet, låga hus med
trädgårdar, traditionella gator, torg och platser. Tanken var att man ville ge människor en möjlighet
att flytta ut från storstäderna där de bodde mycket trångt i ohygieniska boendemiljöer. I
trädgårdsstäderna ville man erbjuda småskaligt boende i närhet till naturen. Alla hushåll skulle få
en trädgård, där familjen kunde odla sina egna grönsaker.
Trädgårdsstadsteorin utvecklades lite olika i olika länder. I Sverige började de första
trädgårdsstäderna att byggas i början av 1900-talet. Johan Rådberg använder begreppet trädgårdsstad
för den typ av städer som växte fram ur Howards idéer, där husen inte är mer än ett par, tre våningar
höga och ligger lagom tätt. Trädgårdsförstäderna i Sverige kom att byggas efter en idé om att stadens
mark skulle bebyggas med bostäder för vanligt folk, till vilka man räknade arbetare och lägre
tjänstemän.
Drivkrafter/förutsättningar
Höga markpriser, bostadsbrist, osunda bostäder, folksjukdomar och överbefolkning i innerstaden
var bland de viktigaste orsakerna till att trädgårdsstadsidealen fick ett genombrott. Den allt mer
organiserade arbetarklassen var en viktig drivkraft bakom utvecklingen av trädgårdsstäder i Sverige.
Förväntningar
Ett av syftena med att bygga trädgårdsstäder var att människor skulle kunna flytta ut från de
ohälsosamma storstäderna. Trädgårdsstadens storlek skulle begränsas för människors välbefinnandes
skull och antalet invånare skulle vara cirka 32 000. Människor skulle bo och verka i staden, för att
de onödiga transporterna skulle kunna minimeras. Howard eftersträvade inte att bygga en stad för
arbetare utan eftersträvade en blandning av människor ur olika samhällsklasser. Han ville förena
stad och land till en ekologisk enhet. (Rådberg, 1994)
Genom trädgårdsbyggandet ville man lösa de överhängande problemen såsom bostadsbrist,
sociala spänningar, överbefolkning av staden, folksjukdomar.
Resultat
Enligt ursprungsidéen skulle trädgårdsstaden innehålla både bostäder och verksamheter samt
lokaliseras i form av koncentrerade bostadsområden på en plats. Men i Sverige slog
trädgårdsstadsidealen genom under åren 1905-1930 i form av utspridda oftast renodlade
bostadsområden såsom egnahemsområden och villastäder.
I Enskede i södra Stockholm byggdes den första svenska trädgårdsförstaden med blandad
bebyggelse av egnahemsbyggen, enfamiljshus och två till tre våningar höga flerfamiljshus. Mellan
husen lät man lämna plats för trädgårdar och gröna rum i form av parker. Bebyggelsen i Enskede
avgränsas av en mur av tre våningar höga flerfamiljshus mot den tungt trafikerade Nynäsvägens
trafikljud. Mindre vägar leder in i området.
10