mellanstaden.pdf (5900 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

Stadsutveckling
Resultat
Då var det ofta unga barnfamiljer från arbetarklassen som flyttade in i grannskapsenheterna.
De kom från trånga, omoderna och nedslitna lägenheter. De nya lägenheterna var små men
välplanerade. Utemiljön var god med bebyggelsegrupper runt gårdsmiljöer. Familjer från
arbetarklassen bosatte sig i förorten. De fick ett bättre och hälsosammare boende och en bättre
utemiljö. (Bergman et al,1991)
Efter kriget avtog den starka övertygelsen om grannskapsenheten som ideal. Det hade visat sig
att det inte var möjligt att föra tillbaka den moderna människan till äldre tiders bysamhörighet.
(Åström,1997)
Nu anses fortfarande att kvaliteten är hög och boendemiljön god. (Thörn, 1994) Områdena är
attraktiva trots att lägenheterna ofta anses för små för barnfamiljer. Ett minskat antal boende i
området på grund av en förändring av befolkningsstrukturen har tillsammans med bilsamhällets
utveckling påverkat kundunderlag för handeln och många butiker har lagts ned.
Fram till och med den här tiden i slutet av 50- talet var skalan både på byggnader och områden
måttlig. En del av funkisområdena och grannskapsenheterna kan idag räknas till den centrala staden,
medan andra bostadsområden är placerade i mellanstadens stadsstruktur.
Miljonprogrammet 1965 – 74
Miljonprogrammet representeras av bostadsproduktion i stor skala. Från den här tiden finns
bostadsområden med olika hustyper, 3- 4 vånings lamellhus, skivhus, punkthus från 3 våningar,
loftgångshus från 2 våningar.
Drivkrafter/ Förutsättningar
Det fanns många olika orsaker till den stora och snabba byggnationen av bostäder under den
här perioden. Under efterkrigstiden hade kapital och arbetskraft satsats på en expansiv exportindustri
och en omfattande utbyggnad av sjukhus, skolor, universitet med mera. Under den här tiden hade
bostadsproduktionen legat lågt. Samtidigt pågick det en ökad inflyttning till städerna. Bostadsköerna
ökade kraftigt speciellt i storstadsregionerna. För att motverka en allt för kraftig expansion av
storstäderna samt en avfolkning av mindre orter antogs ett program för utflyttning av statliga verk
till mindre och mellanstora städer. Det utgick etableringsstöd till företag som lokaliserade sig till
glesbygdsorter och stöd för bostadsbyggandet.
En fjärdedel av alla hushåll var trångbodda Trångboddhet, låg utrustningsstandard och dåligt
underhållna fastigheter hade sedan lång tid varit bostadspolitikernas stora problem. År 1950 saknade
en tredjedel av alla landets bostäder modern standard som centralvärme, vatten, avlopp och wc.
Antal hushåll växte snabbt, allt fler nygifta yngre par och ogifta sökte egna bostäder. Till följd av
näringslivets expansion ökade arbetskraftsinvandringen.
En snabb teknisk och ekonomisk utveckling skapade en stark efterfrågan på fler och bättre
bostäder. Hela samhällets fysiska och sociala miljö förändrades. Bilanvändandet ökade och i städerna
fortsatte områdesstrukturen att växa.
1965 var Riksdagens mål att bygga en miljon bostäder fram till 1974.
Den industriella produktionen gav nya möjligheter att bygga med nya material. Nya
arbetsmetoder bidrog till ett kostnadseffektivt och rationellt byggande.
Förväntningar
Bostadsbristen skulle hävas. De boende skulle få en god service med tvättstugor och
parkeringsplatser, en god kvalitet till skäliga kostnader. Tanken var att det skulle finnas allmänna
kommunikationer till arbetsplatser och stadscentrum. Lokal service med post, bank,
dagligvaruhandel, BVC, barnomsorg, skolor med mera skulle erbjudas de boende i området.
13