mellanstaden.pdf (5900 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

Social
genom utflykter till naturen, stadens bondgårdar eller till äventyrslekplatser. Vi vill få barnen att
uppleva det som de saknar. Barn behöver säkra, naturliga och stimulerande lekmiljöer och skolgårdar
för att ska kunna få nya intryck av och utvecklas.
Lekmiljöer ger förutsättningar och/eller sätter gränser för barns framtida möjlighet att kunna
känna och tänka. Om vardagsmiljön inte bjuder på nya intryck blir troligen även nätverken av
begrepp och andra föreställningar torftigare, mindre utvecklade och nyanserade. En miljö som
upplevs som mångtydig och oavslutad, kan barnet omvandla och åstadkomma förändringar i,
handgripligen eller i fantasin. Skolgårdar måste ge utmaningar och trygghet till alla barn i olika
åldrar med olika förutsättningar och prestationer. (Mårtensson, 1993)
Det finns inte bara ett recept för hur skolgårdar och bostadsområdens närmiljö bör utformas.
Barnen är inte en enhetlig grupp. Flickor, pojkar, små och stora, barn med olika sociala och etniska
bakgrund är exempel på olikheten inom gruppen. Olika barn har olika behov och ställer olika krav
på miljöns innehåll och utformning. Genom att lära känna barnen och deras behov av stimulerande
och upplevelserika lekmiljöer, och förstå hur leken och platsen hänger ihop, får man ledtrådar till
hur man skapar betydelsefulla platser.
Det har blivit vanligt att lärare och elever lägger fram idéer och önskemål om vad som ska
finnas på skolgården vid ombyggnad av skolgårdar. Arkitektens uppgift blir att ordna önskemålen
till en fysisk helhet. Men resultatet av en sådan process blir inte alltid det önskvärda, och barnen
använda inte ombyggda skolgårdar på ett annat sätt än tidigare. Om barnen är med i hela processen,
det vill säga i både planering och genomförandet av förändringsarbetet, blir resultatet betydligt
bättre. Genom att barnen deltar i arbetet skapas ansvarskänsla hos barn. Resultatet av förnyelsearbetet
blir levande och personligt. (Lindholm, 1995)
Vid planering och ombyggnad av skolgårdar måste en övergripande attitydförändring ske,
både när det gäller arbetsprocessen och genomförandet. Barn och ungdomar vet något som du
som vuxen, vare sig du är politiker, planerare eller lärare, inte vet! Barn och ungdomar är
experter på sin egen miljö! Barns och ungdomars inflytande i samhällsplaneringen kan bara
förverkligas om de aktivt bjuds in och ges möjlighet att utöva sina självklara demokratiska och
medborgerliga rättigheter vid samhällsplanering. Ett sådant inflytande skulle innebära att det i
samhällsplaneringen tillförs värdefulla kunskaper som gör att slutresultatet blir bättre. (Tallhage
Lönn, 2000)
Slutsats
Boende såväl barn som vuxen, ung som gammal, kvinna som man måste trivas, känna sig
säkra och hemma i sin bostadsmiljö. Kommuner och bostadsföretagen har all anledning att lyssna
på boende och göra allt för att förbättra boendemiljön.
Konsekvenserna av att medborgarna inte upplever sig kunna medverka och påverka
utvecklingen i sin bostadsmiljö är många och kan vara förödande för kommuner och inte minst för
bostadsföretagen. Orsaker till att boende vantrivs i ett bostadsområde kan vara många och vad som
helst. Men om boende inte trivs och förlorar hoppet att kunna påverka tillvaron, börjar de flytta till
ett annat bostadsområde. Det räcker att några hyresgäster flyttar och genom sin utflyttning
underkänner bostadsområdet som en bra boendemiljö. Då går det fort och den onda cirkeln har
börjat rulla. De som har möjlighet kommer att skaffa sig bostad någon annanstans. Minskad
befolkning har direkta negativa effekter på offentlig och kommersiell service i området. Området
kommer att bebos av bara resurssvaga medborgarna och därmed bli det lättare bortglömt.
Ungdomskriminalitet kan öka och därmed dåliga rykten. Då krävs det enorma insatser från olika
håll, från alla samhällets myndigheter och institutioner för att normalisera området igen och omvandla
det till det som en gång varit, om det någonsin går att göra det.
Det krävs mycket och ständigt arbete för att förbättra eller behålla befintliga skiktet i en
bostadsmiljö. Men det krävs passivitet eller lite för att få det på knä.
84