pdf 2,5 MB - Naturvårdsverket

Manual för uppföljning av marina miljöer i skyddade områden, version 4.5.3, 2012-03-16
4.3.4 Dimensionering av stickprov och kostandesberäkningar för olika metoder
med hänsyn på varians och precision
Flertalet målindikatorer bygger på uppföljning genom stickprovsmetoder. Detta innebär
att alla mätningar av exempelvis en målindikators medelvärde kommer att vara skattningar
som är behäftade med en viss osäkerhet. Osäkerheten av ett skattat medelvärde kan
också uttryckas i termer av konfidensintervall. Man kan definiera storleken på det önskade
konfidensintervallet (KIönskat) samt ha en skattning på variabelns variation om den är
kvantitativ, eller frekvens om det gäller förekomst/icke-förekomst. Sådana skattningar
kan fås från tidigare undersökningar eller genom en pilotstudie om detta är möjligt. Med
hjälp av dessa kan man sedan beräkna storleken på konfidensintervallet med olika stickprovsstorlekar
och utvärdera hur stort stickprov som behövs för att uppnå KIönskat. Ett
vanligt sätt att uttrycka konfidensintervall är att ange det så kallade 95%-iga konfidensintervallet.
Detta utgör det intervall inom vilket det sanna medelvärdet ligger med 95%
sannolikhet.
Exempel: Kostnader för uppföljning av bevarandemål med kvantitativ
variabel
För att följa upp ett bevarandemål om ”benthic habitat quality” (BHQ) definierades
ambitionsnivån att undersökningarna måste kunna uppnå ett ensidigt 95%
konfidensintervall på 1 BHQ-enhet. Detta innebär att det sanna medelvärdet
måste kunna bestämmas så att det med 95% sannolikhet är högst 1 enhet lägre
än det skattade värdet.
Tidigare undersökningar i liknande områden har visat att variansen,
och det önskade konfidensintervallet, KIönskat, var alltså 1. Storleken på konfidensintervallet
beräknas för olika stickprovsstorlekar (n=2-30) från:
100
KI 4.28
n * tn 1, KI 4.28
n * tn 1,
,
(använd formeln ”=tinv(0.1; n-1)” i Excel för att beräkna tn-1,)
.
s 2
s 2 =4.28