pdf 2,5 MB - Naturvårdsverket

Manual för uppföljning av marina miljöer i skyddade områden, version 4.5.3, 2012-03-16
läggningar. Vindkraft planeras i många grundområden. Anläggningar av bryggor, pirar,
hamnanläggningar och annan typ av strandexploatering utgör också ett hot.
Bedömningar av förändringar i mångfald bör därför baseras på ett urval av organismer
och traditionellt har detta varit makroalger som går att artbestämma på plats (Tabell 3 nr;
4 & 21). Förändringar i djuputbredning av olika typiska arter av makroalger kan också ge
en bild av bevarandestatus för miljön (Tabell 3 nr; 7).
Målindikatorer och hot på djupa hårdbottnar
Djupa hårdbottnar betecknas av mycket låg sedimentation eller erosion och kan utgöras
av djupa rev, klippor eller branter med överhäng. Organismer anpassade till djupa miljöer
med relativt stabila förhållanden är känsliga för förändringar i vattenkvalitet, t.ex. temperatur
och salthalt, t.o.m. under korta perioder. På djupa hårdbottnar lever djur som inte
klarar överlagring av sediment, t.ex. ökad sedimentation från fiske med bottentrål (Tabell
3 nr; 5). Djuren i denna miljö är ofta mycket långlivade och miljön är därför känslig för
mekaniska störningar som trålning och ankring, även destruktiva provtagningsmetoder
bör undvikas (Tabell 3 nr; 20). Målindikatorer med passiva mått på bevarandestatus, som
låg sedimentationsgrad och stabila låga bottenvattentemperaturer, är viktiga för att värdera
gynnsamt tillstånd, men temperatur föreslås i stället ingå i den nationella miljöövervakningen
(Tabell 3 nr; 17). En typ av miljö som har en liknande fauna utgörs av djupt
belägna skeppsvrak, något som är särskilt vanligt i Östersjön där annars djupa hårdbottnar
är ovanliga. Miljön är dock mycket artfattig i jämförelse med den på västkusten och hotas
av låga syrehalter.
Målindikatorer och hot på biogena rev
Biogena rev är beroende av en god vattenkvalitet, hög vattenomsättning och att sedimentationen
i området är låg eller negativ (att det bortförs sediment). Till skillnad från Natura
2000-naturtyperna i de övriga skötselmiljöerna, som i stor utsträckning begränsas till ytan
av fysiska barriärer, är biogena rev ofta begränsade av ekologiska faktorer och kan lätt
förstöras genom t.ex. ankring eller destruktiva fiskemetoder. Målindikatorn för areal har
därför här en extra hög prioritet (Tabell 3 nr; 3). Fördjupning av farleder innebär också
ofta ett hot mot biogena rev som är vanliga på t.ex. fjordars trösklar. Invasiva arter är ett
starkt hot mot vissa typer av biogena rev. Ett exempel är det japanska jätteostronet som
påverkar västkustens blåmusselbankar.
Målindikatorer för fisk
SLU Aqua har i uppdrag från Havs- och Vattenmyndigheten, att under 2012 föreslå
indikatorer för att bedöma miljöstatus med avseende på Deskriptor 1 (Biologisk mångfald)
inom EUs Havsmiljödirektiv. Arbetet samordnas med arbetet inom expertgruppen
HELCOM FISH, som leds av Sverige, genom den utveckling och utvärdering av indikatorer
som utförs inom ramen för expertgruppen. De målindikatorer som föreslås i manualen
(Tabell 3 nr; 12 & 13) ligger i linje med förslag från SLU Aqua på målindikatorer,
men den exakta formuleringen kan komma att ändras något under 2012 när de slutfört sitt
arbete (Bergström 2011 pers. med.)
2.1.3 Generella hot mot marina skötselmiljöer
Generella hot som går att påverka på områdesnivå
Generella hot som är gemensamma för alla skötselmiljöer och som kan vara lämpliga att
följa upp effekterna av är:
ökad närsaltsbelastning från punktutsläpp
23