pdf 2,5 MB - Naturvårdsverket

Manual för uppföljning av marina miljöer i skyddade områden, version 4.5.3, 2012-03-16
marina vindkraftsparker och vågkraftsanläggningar, men kunskapsläget är relativt begränsat.
Naturtyper/Skötselmiljöer
1110, 1130, 1140, 1150, 1160, 1170, 1180, 1610, 1620 och 1650. Samtliga skötselmiljöer.
Målformuleringar
19. I naturtypen ska anläggningar som ändrar ett naturligt vattenutbyte eller vattenflöde
(t.ex. vägbank, vågbrytare, utfyllnad, muddring, sprängning) inte tillkomma
20a. I naturtypen ska mänsklig påverkan från fysiska ingrepp i strukturen (t.ex. trålspår,
ankring, muddring, skrapning, muddertippning och dikning för anläggning av kabel
och rör) inte förekomma i mer än X % av provytorna.
20b. I naturtypen ska mänsklig påverkan från fysiska ingrepp i strukturen (muddring,
muddertippning och dikning för anläggning av kabel och rör) inte förekomma.
20c. I naturtypen ska mänsklig påverkan från fysiska ingrepp i strukturen (t.ex. trålspår,
muddring, skrapning, muddertippning och dikning för anläggning av kabel och rör)
inte överstiga X % av arealen. I
20e. I naturtypen ska trålning inte förekomma.
Mått
Förekomst (19), förekomst % av transekt eller provruta (20a), förekomst (20b). Påverkan
i % av naturtyp (20c).
3.13.2 Metoder
Val av metod beror framförallt på djup, där satellitbilder kan användas på grunda områden,
när till maximalt 6 meter och side scan sonar på områden djupare än ca 10 meter.
Båda satellit och side scan sonar är totalinventeringsmetoder. Video och ROV, där ROV
används under ca 30 meter, rekommenderas som stickprovsmetoder.
Flyg- och satellitbilder
Både flyg- och satellitbilder kan ge en bild av flera typer av antropogen påverkan i
kustzonen. Till de som framträder tydligast är anläggning av hamnar och större bryggor
och annan strandnära infrastruktur liksom anläggningar som hindrar ett naturligt vattenutbyte
(Törnqvist & Engdahl 2010, Mattisson, 2003, Danilovic & Stenqvist, 2005). Grunt
liggande trösklar och revlar samt påverkan på dessa, t.ex. muddringar, framträder också
tydligt på bilderna. SACESS-bilder kan användas för att identifiera grumlingsplymer från
muddring (Engdahl et al., 2011). Bilderna visar tydlig på förekomst av grumling, men det
är inte möjligt att ta fram nationella tröskelvärden som signalerar grumling, varför automatiskt
uppföljningssystem och förändringsanalyser inte är möjligt. För att undervattensstrukturer,
sedimentplymer, hårdgjorda ytor etc. ska framträda så tydligt som möjligt
måste bilderna behandlas med någon form av trösklingsalgoritm som innebär att vissa
färgspektra filtreras ut. Dessa metoder saknar dock lätt tillgängliga detaljbeskrivningar
och algoritmerna finns inte i allmänt tillgängliga datorprogram.
79