pdf 2,5 MB - Naturvårdsverket
pdf 2,5 MB - Naturvårdsverket
pdf 2,5 MB - Naturvårdsverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Manual för uppföljning av marina miljöer i skyddade områden, version 4.5.3, 2012-03-16<br />
undersökas om samordning även kan ske med kustvattenvårdsförbund och vattenråd.<br />
Tabell 3 anger för vilka målindikatorer samordning bör sökas, men detta kan ändras på<br />
sikt genom kompletteringar av miljöövervakningen och uppstarten av t.ex. biogeografisk<br />
uppföljning och uppföljning enligt havsmiljödirektivet. Samordning med miljöövervakningen<br />
gäller främst variabler som vattenkvaliteten i form av fysikaliska/kemiska parametrar,<br />
fåglar, vegetationsklädda bottnar, bottenfaunaprovtagningar med bottenhugg och<br />
provfiske.<br />
Med vattenförvaltningen kan samordning ske när det t.ex. gäller djuputbredning av<br />
makrovegetation, bottenfaunaprovtagningar på mjukbotten och vattenkvalitet. Bedömningsgrund<br />
för god status finns för parametrar som bottanfauna (BQI), makoalger, växtplankton,<br />
näringsämnen, siktdjup och syrebalans. Inom biogeografisk uppföljning ingår<br />
variabler som t.ex. uppföljning av areal av naturtyper och undergrupper, utbredning av<br />
biogena rev, fysisk påverkan på strukturer, trålskador, fiskbestånd och –reproduktion,<br />
kärlväxter & alger, infauna och epifauna. Indikatorerna för havsmiljödirektivet är inte<br />
färdig utvecklade men t.ex. uppföljning av beståndstruktur och trofiska nivåer för fisk bör<br />
samordnas.<br />
Manualen hanterar inte uppföljning av skyddsvärda arter. Dock bör planeringen av<br />
uppföljningen samordnas om lämpligt med inventering inom ramen för <strong>Naturvårdsverket</strong>s<br />
Åtgärdsprogram för hotade arter. Aktuella arter kan vara t.ex. ishavshästsvans (Hippuris<br />
tetrathylla), småsvalting (Alisma wahlenbergii), tuvsträfse (Chara connivens) och raggsträfse<br />
(chara horrida).<br />
Det bör även övervägas om det är lämpligt att samordna uppföljningen med invertering<br />
av närliggande områden som inte tidigare basinventerats, med basinventeringsmetoder.<br />
2.3 Avgränsning av uppföljningsenheter och uppföljningsytor<br />
2.3.1 Avgränsning av uppföljningsenheter<br />
En uppföljningsenhet är en geografisk enhet bestående av en eller flera geografiskt<br />
avgränsade ytor där vi vill kunna göra en utvärdering av målindikator med viss tröskelnivå.<br />
Den kan också utgöras av en livsmiljö eller ett utbredningsområde för en viss art<br />
som man vill följa upp. Uppföljningsenheterna bör om möjligt harmonisera med de ytor<br />
eller områden för vilka bevarandemål är uppsatta. I de fall området har en skötselplan<br />
med bevarandemål och skötselområdesindelning som utgår från naturtyper eller utbredningsområden<br />
för en viss art används detta som avgränsning av uppföljningsenhet. Om<br />
naturtypsindelning saknas kan de avgränsade naturtypsytorna som registrerats i VIC-<br />
Natur plockas upp i Skötsel-DOS och användas som avgränsning.<br />
En naturtyp med flera uppföljningsenheter<br />
I normalfallet utgör utbredningen av en naturtyp en uppföljningsenhet. Det kan i vissa<br />
områden finnas delar av en naturtyp som har behov av avvikande målindikatorer eller<br />
tröskelnivåer. I dessa fall delas naturtypen i flera uppföljningsenheter. I marin miljö kan<br />
vi göra skillnader i uppföljning utifrån pågående och presumtiva påverkansfaktorer. Viss<br />
uppföljning bör t.ex. ske på trålade djupa mjukbottnar och annan uppföljning bör tillämpas<br />
utanför det trålade området. I grundområden med intensiv båttrafik och mycket<br />
ankring är det sannolikt större behov av uppföljning än utanför. Grunden för avgränsningen<br />
för uppföljningsenheterna bör utgå ifrån definierade ”skötselbehov utifrån påverkansfaktorer”<br />
som beskrivs i områdets skötselplan och dess bevarandeplan.<br />
39