pdf 2,5 MB - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

Manual för uppföljning av marina miljöer i skyddade områden, version 4.5.3, 2012-03-16 3.15 Metoder för uppföljning av typiska arter och indikatorarter För uppföljning av typiska arter används i huvudsak de kvalitativa insamlingsmetoder som beskrivs i tidigare avsnitt. En särskilt genomgång av visuella metoder för typiska arter gör inom biogeografisk uppföljning och kommer vara klar under 2012 (Rolandsson et. al 2012 under utarbetande). Eftersom det är en kvalitativ undersökning gäller det att optimera förutsättningarna för att få ett så stort prov av den biologiska mångfalden som möjligt, med så liten insats som möjligt. Statistiska aspekter för planering av provtagning för förekomst av arter beskrivs mer ingående i avsnitten 2.4 och 4.3. ArtDatabankens lista över typiska arter för de marina Natura 2000-habitaten tillsammans med föreslagna inventeringsmetoder finns i bilaga 1. Listorna över typiska arter i marina naturtyper kommer att revideras framöver. För senaste listorna hänvisas till <strong>Naturvårdsverket</strong>s hemsida. De typiska arterna ska alltid registreras om de förekommer. Utöver typiska arter kan länsstyrelserna lägga till egna indikatorarter i uppföljningen om de anser att sådana behövs för att bedöma gynnsamt tillstånd (<strong>Naturvårdsverket</strong> 2010). 3.16 Typiska arter - Kärlväxter och alger på grunda mjuk- och hårdbottnar – målindikator 21 3.16.1 Bakgrund Sjögräsängars utbredning och kvalitet är känsligt för strukturella störningar som t.ex. sedimentering från muddring för småbåtshamnar. Sjögräs liksom makroalger och kransalger är också känsligt för konkurrens av fintrådiga alger som gynnas av eutrofiering. En ökad sedimentation leder till en minskning av siktdjup och ljusförhållanden i vattenmassan som i sin tur påverkar vegetationens djuputbredning. Eutrofiering ökar tillväxten av växtplankton vilket påverkar djuputbredningen negativt. Beggiatoamattor ökar i omfattning som ett resultat av en ökad nedbrytning av organiskt material och syrefria förhållanden. En ökning av båtturism ger ökad risk för fysiska skador på fauna och flora vid populära naturhamnar och landningsställen Naturtyper/Skötselmiljöer 1110, 1130, 1140, 1150, 1160, 1170, 1610 och 1650. Grunda mjukbottnar och grunda hårdbottnar. Målformuleringar 21. I naturtypen ska typiska arter och egna indikatorarter kärlväxter och/eller alger finnas med minst X arter totalt i provytorna. 21. I naturtypen ska typiska arter och egna indikatorarter kärlväxter och/eller alger finnas med minst X arter totalt i transekterna. Mått Antalet arter. Artförekomst. 3.16.2 Metoder Dykning/Snorkling (se 3.6.4), vattenkikare och video (se 3.5.4). 82
Manual för uppföljning av marina miljöer i skyddade områden, version 4.5.3, 2012-03-16 3.16.3 Registrering och lagring av data ArtDatabanken lanserar snart Artportalen 2 med ett gränssnitt som gör att alla artgrupper kan registreras direkt. ArtDatabanken är generell datavärd för arter. SMHI kan även lagra data både via Martrans eller enligt mall tas fram av datavärden. Det behöver tydliggöras från Havs- och vattenmyndigheten var olika artdata bör lagras. Tabell 17. I tabellen specificeras mått och tillåtna värden parametrar för typiska arter och indikatorarter av kärlväxter och alger. För generella data gemensamma för alla metoder, se tabell 21. Företeelse Parameter Beskrivning, godkända värden Fältdefinit. Transektens nummer Position transektens startpunkt och slutpunkt Provrutans avstånd från transektstart Djup i provrutan Löpnumret på transekten på lokalen 83 1-99 2 i X Y koordinater Koordinater enligt SWEREF 99TM 8 i Provyteidentifikation Meter (en decimeters noggrannhet) Mittpunkt avstånd i meter från transektstart. Vanligen jämna tiotal. 3 i 0-999 3 i Position provruta X Y koordinater Koordinater enligt SWEREF 99 TM 8 i Typisk art/egen indikatorart Taxa Taxonnamn (vetenskapligt eller svenskt) enligt DynTaxa. Lista från VIC natur 3.17 Typiska arter - mobil epifauna på mjukbotten – målindikator 22 3.17.1 Bakgrund Den mobila epifaunan är en viktig komponent i grunda mjukbottnars ekosystem. Viktiga arter inkluderar yngelformer av många av våra fiskar samt många kräftdjur och snäckor. Övergödning som leder till en ökad tillväxt av fintrådiga alger utgör ett allvarligt hot mot den mobila epifaunan (Isaksson & Pihl, 1992) med en negativ effekt på föryngringen av viktiga matfiskarter som t.ex. rödspätta (Wennhage, 2002). Naturtyper/Skötselmiljöer 1110, 1130, 1140, 1150, 1160, 1610 och 1650. Grunda mjukbottnar. Målformuleringar 22. I naturtypen ska typiska arter och egna indikatorarter epifauna finnas med minst X arter totalt i provytorna i provytorna. 22. I naturtypen ska typiska arter och egna indikatorarter epifauna finnas med minst X arter totalt i transekterna. Mått Antalet arter. Artförekomst 3.17.2 Metoder Fallfälla och landvad (se 3.8.2), dykning/Snorkling (se 3.6.4) och video (se 3.5.4). 40 c
Page 1 and 2:
Projekt Dokumentnamn Beteckning HaV
Page 3 and 4:
Manual för uppföljning av marina
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Block A. Manual för uppföljning a
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Tabell 3. Förteckning över godkä
Page 29 and 30:
Målindikatorer på områdesnivå S
Page 31 and 32: Målindikatorer på områdesnivå S
Page 37 and 38: Manual för uppföljning av marina
Page 55 and 56: Metod Multibeam, AGDS (Djup > ca 10
Page 57 and 58: Metod Snorkling/dykning Djuputbredn
Page 77 and 78: 3.11.2 Metod Manual för uppföljni
Page 81: 3.14.1 Bakgrund Manual för uppföl
Page 85 and 86: 3.18.2 Metod Manual för uppföljni
show all

pdf 2,5 MB - Naturvårdsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?