pdf 2,5 MB - Naturvårdsverket

Manual för uppföljning av marina miljöer i skyddade områden, version 4.5.3, 2012-03-16
Datavärden kommer att behöva utveckla importrutiner. För målindikatorer där databasen
ej anpassats bör SMHI kontaktas före provtagning så att relevanta inrapporteringsmallar
kan tas fram. Till dess att inrapporteringsmall tagits fram ska data tills vidare
lagras som inscannade fältprotokoll, alternativt som Excel-filer. Lagring av areal av
naturtypens undergrupp sker genom editering av naturtypsskiktet i VIC-natur.
Tabell 10. I tabellen specificeras mått och tillåtna värden för de parametrar som ingår
i uppföljning av utbredning och kvalitet makrofauna. För generella data
gemensamma för alla metoder, se tabell 21.
Företeelse Parameter Beskrivning, godkända värden Fältdefinit. Indikator
Transektens nummer Löpnumret på transekten på lokalen 2 i
Position transektens
startpunkt och slutpunkt
Provrutans avstånd från
transektstart
X Y koordinater Koordinater enligt SWEREF 99 TM 8 c
Provyteidentifikation
Mittpunkt avstånd i meter från
transektstart. Vanligen jämna tiotal.
Position provruta X Y koordinater Koordinater enligt SWEREF 99 TM
Djup i provrutan Meter (en decimeters noggrannhet) 4 i
Art Taxa
Taxonnamn (vetenskapligt) enligt
DynTaxa
40 c
Täckning ålgräs/annan
långskottsvegetation
%
Andel i % av uppföljningsytan som
täck (0-100)
3 i 4a
Maximalt djup
Meter (en decimals noggrannhet),
korrigerat mot normalvattenstånd
4 i 7b
Täckning av transektlängd Förekomst (> 5 %)
Täcknings i % av transektlängd (0-
100)
3 i 4b, 4d
Täckning i provrutor Förekomst (> 5 %) Förekomst = 1, Icke förekomst = 0 1 i 4c, 4e
Kvalitet ålgräsängar Klass 1-5 enligt MARBIPP 1 i 7c
Trådalgstäckning Klass 0-4 enligt Basinventeringsmanualen 1 i 15
Trådalgstäckning av
transektlängd
Trådalgstäckning i
provrutor
%
Täcknings i % av transektlängd (0-
100)
70
3 i
3 i 15a
Förekomst Förekomst = 1, Icke förekomst = 0 1 i 15b
3.7 Funktion – tillståndsklass för mjukbottenfauna (BQI) och
BHQ – målindikatorerna 8 och 9
I detta avsnitt beskrivs hur uppföljning ska gå till för målindikatorer som behandlar
tillstånd i mjukbottenfaunasamhällen samt syrgassituationen.
3.7.1 Bakgrund
Djupare liggande mjukbottnar är troligen de enskilt vanligast förekommande naturtypen i
Sverige. Artrikedomen varierar från hög i Skagerrak till låg i Bottenhavet. Hoten mot den
biologiska mångfalden kommer dels från trålning men i hög grad också från eutrofiering.
Andra hot är påverkan av gifter från muddermassor och processindustri. Eftersom detta är
ett komplext ekosystem som fungerar som en recipient av både partiklar och kemikalier
är hotbilden också komplex. Sjunkande trender i status har rapporterats från djupa mjukbottnar
i de flesta Svenska hav utan några klara samband med kända hot. Ett alarmerande