pdf 2,5 MB - Naturvårdsverket

Manual för uppföljning av marina miljöer i skyddade områden, version 4.5.3, 2012-03-16
4.3.2 Extrapolering av målindikator för täckningsgrad till hela området
Många av de målindikatorer som föreslås för uppföljning, är formulerade i termer av att
arten, undergruppen eller strukturen ska täcka en viss yta. Förutom de variabler som följs
upp med totalinventeringsmetoder, skattas förekomsten av en art eller struktur dock oftast
som en frekvens i ett stickprov. För att data på frekvenser ska kunna användas för att följa
upp målindikatorer formulerade i termer av total yta, krävs således att frekvenserna kan
extrapoleras till totalytor. Hur denna extrapolering kan åstadkommas bestäms i hög grad
av hur informationen om förekomst samlas in. I det enklaste fallet, när frekvenserna
beräknats från ett representativt (slumpmässigt eller geografiskt regelbundet stickprov),
kan totalytan bestämmas med hjälp av information om den totala ytan som provtagningen
representerar (se faktaruta). I de fall när frekvensen eller förekomsten skattas med hjälp
av metoder och provtagningsprogram som inte är representativa, men med stort rumsligt
beroende, krävs mer avancerade metoder för rumslig modellering för att bestämma den
totala ytan och att därmed följa upp målen. Sådana metoder kan involvera traditionella
geostatistiska metoder eller prediktiva modeller som utnyttjar samband mellan miljöfaktorer
och den aktuella målvariabeln. Sådana modeller kräver dock ytterligare information
och diskuteras inte närmare här.
Exempel: Test av bevarandemål för variabel som mäts som förekomst/icke förekomst
Utbredningen av ålgräs har identifierats som ett prioriterat bevarandemål för skötselmiljön
grunda mjukbottnar i ett Natura 2000 område. 1 km 2 av mjukbottnarna är lämplig miljö
för ålgräs (1–8 m djup). Tröskelnivån bestämdes med bakgrund i historiska data till ”det
ska finnas minst 0.7 km 2 av ålgräs i området”. För att skatta förekomsten av ålgräs användes
vattenkikare på 40 slumpmässigt valda 2x2 m rutor som vardera undersöktes med
avseende på förekomst eller icke förekomst av ålgräs.
Resultatet av provtagningarna visade att ålgräs förekom med en frekvens av 0.75 och att
frekvensen av icke-förekomst därmed var 0.25. Det kritiska värdet för en normalfördelning
med medelvärdet 0 och standardavvikelsen 1 är z0.2=0.842 (formeln ”NORMINV(1-
0.2,0,1)” i Excel).
Detta ledde till att den nedre gränsen för frekvensens ensidiga 80 % konfidensintervall
bestämdes till:
0.75- 0.75*0.25
*0.842 = 0.69
40
Omvandlat till areal kan den skattade frekvensen av ålgräs beräknas till 0.75 km 2 men det
beräknade 80 % konfidensintervallet sträcker sig till 0.69 km 2 .
Således kan man av dessa data inte dra slutsatsen att målet, det vill säga 0.7 km 2 har
uppnåtts med 80 % säkerhet.
96