pdf 2,5 MB - Naturvårdsverket

Manual för uppföljning av marina miljöer i skyddade områden, version 4.5.3, 2012-03-16
1.3.3 Grunda hårdbottnar
Skötselmiljön grunda hårdbottnar utgörs framförallt av Natura 2000-naturtyperna 1170
(rev), vilket kan ingå i naturtypskomplexen 1130 (estuarier), 1160 (vikar och sund), 1620
(skär i Östersjön) och 1650 (smala Östersjövikar). 1180 (bubbelstrukturer) finns normalt
inom skötselmiljön djupa hårdbottnar, men kan förekomma grundare än 30 meter. Grunda
hårdbottnar ligger inom den fotiska zonen som når ner till ca 30 meters djup i Västerhavet
och 20 meter i Östersjön (i några fall djupare). Naturtypen är ofta tydligt zonerad, både
med avseende på förekomsten av alger och djur. 1170 är indelade i tre undertyper. 1)
Undervattensklippor, 2) Biogena rev och 3) Organogena rev (Naturvårdsverket 2011),
varav biogena rev behandlas som en särskild skötselmiljö i manualen.
I Kattegatt och Skagerrak finns framförallt på den danska sidan grunt förekommande
bubbelstrukturer (1180). Detta är bildningar som orsakas av metangas som läcker fram ur
underliggande berggrunden. Där metangasen läcker upp genom havsbottnen sammankittas
kalk och bottensediment till komplexa strukturer ofta flera meter i utsträckning.
Sådana strukturer har nyligen hittats lokalt och med mycket begränsad utsträckning också
på den svenska sidan av Västerhavet.
1.3.4 Djupa hårdbottnar
I skötselmiljön djupa hårdbottnar återfinns Natura 2000-habitatet 1170 (rev). 1180
(bubbelstrukturer) kan förekomma. OSPAR habitat 15 (coral gardens) finns inom skötselmiljön.
Djupa hårdbottnar är bottnar nedanför den fotiska zonen. De djupa hårdbottnarna
karakteriseras av en zonering av olika bentiska djurarter.
1.3.5 Biogena rev
Skötselmiljön Biogena rev ingår i Natura 2000-naturtyperna 1170 (rev). Bland OSPARhabitaten
är de vanligaste biogena reven i Sverige musselbankar (blåmusslor eller hästmusslor)
och ostronbankar, men det finns också rev av ögonkorall. Trekantmask är också
revbildande men utbredning är dålig känt och ingår därför inte i uppföljningsmanualen.
Även maerlbotten kan anses utgöra en biogen revstruktur som förekommer inom 1110
(sandbankar).
1.4 System för uppföljning av skyddade områden
För att uppnå ovanstående syften med uppföljning av skyddade områden har Naturvårdsverket
utarbetat ett system för uppföljning av skyddade områden som ska kunna samordnas
med och komplettera den uppföljning som sker på biogeografisk nivå. Detta uppföljningssystem
bygger på tre delar/block (se Figur 1).
Block A består av uppföljningsmoment som genomförs av alla länsstyrelser. Resultatet
av denna uppföljning kommer att utgöra en kunskapsbas för länsstyrelsernas arbete och
för nationella sammanställningar och rapportering till EU. Antal variabler kommer av
kostnadsskäl vara få i marin miljö. Vilka variabler som ingår redovisas på Naturvårdsverkets
hemsida samt kommer att framgå av Skötsel-DOS, vilket är Naturvårdsverkets
databas för planering, genomförande och uppföljning av förvaltning i skyddade områden.
De obligatoriska momenten utses av Naturvårdsverket i samråd med länsstyrelserna och
9