pdf 2,5 MB - Naturvårdsverket
pdf 2,5 MB - Naturvårdsverket
pdf 2,5 MB - Naturvårdsverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Manual för uppföljning av marina miljöer i skyddade områden, version 4.5.3, 2012-03-16<br />
Förord<br />
Thomas Dahlgren och Mats Lindegarth, Göteborgs universitet, tog fram underlag och<br />
utkast till manualen på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland. Maria Kilnäs på<br />
Länsstyrelsen har varit projektledare. Slutbearbetning har genomförts av Jorid Hammersland,<br />
Ekologigruppen.<br />
I referensgruppen, som har deltagit i utvecklingen av manualen, har följande personer<br />
deltagit: Johnny Berglund (Länsstyrelsen i Västerbottens län), Ulf Lindahl (Länsstyrelsen<br />
i Blekinge län), Mats Blomqvist (Hafok AB), Kjell Leonardsson (SLU Umeå), Mona<br />
Johansson (ArtDatabanken), Ewa Lawett (Länsstyrelsen i Västra Götalands län), Bo<br />
Gustafsson (Länsstyrelsen i Halland), Jorid Hammersland (<strong>Naturvårdsverket</strong>) och Anders<br />
Haglund (för <strong>Naturvårdsverket</strong>).<br />
Annica Karlsson (Länsstyrelsen i Södermanlands län), Cecilia Nyberg (Länsstyrelsen i<br />
Gävleborgs län), David Börjesson (Länsstyrelsen i Skåne län), Erik Törnblom (Länsstyrelsen<br />
i Uppsala län), Johnny Berglund (Länsstyrelsen i Västerbottens län), Mona Johansson<br />
(ArtDatabanken), Ingrid Nordemar (<strong>Naturvårdsverket</strong>s Havsmiljöenhet), och Jens-<br />
Henrik Kloth (för <strong>Naturvårdsverket</strong>s Skötselenhet) har lämnat synpunkter på den tidiga<br />
remissversionen.<br />
Slutredigering och slutgranskning har gjorts av Anders Haglund och Erik Hellberg<br />
(<strong>Naturvårdsverket</strong>) samt av Malin Aarsrud, Gunilla Ejdung, Erland Lettevall och Lena<br />
Tingström (Havs- och vattenmyndigheten).<br />
Manualens disposition<br />
Manualen är indelad i sex kapitel. Det första ger en översikt över arbetet med uppföljning<br />
av marina miljöer i skyddade områden och behandlar bl.a. syften och ansvarsförhållanden.<br />
Kapitel 2 behandlar planeringsfasen av uppföljningsverksamheten och de förberedelser<br />
som behövs innan insamling av uppföljningsdata genomförs, bl.a. dimensionering av<br />
stickprovets storlek, definitioner av områdesspecifika tröskelnivåer, samt uppgifter som<br />
är viktiga vid upphandling av uppföljning.<br />
I kapitel 3 redovisas vilka metoder som kan tillämpas i uppföljningssammanhang. I<br />
manualen indikeras också de fall där metoder saknar tillräckligt utförliga och tillgängliga<br />
metodbeskrivningar. Det kan, som för t.ex. fjärranalyser, röra sig om nya metoder, men<br />
det finns också exempel på vanligt använda undersökningsmetoder (t.ex. undersökningar<br />
med bergskrapor och epibentiska slädar) som saknar en stringent metodbeskrivning.<br />
Kapitel 4 behandlar rapportering och utvärdering av data, samt utökad vägledning gällande<br />
statistiska aspekter. Termer och begrepp behandlas i kapitel 5. Det kan vara lämpligt<br />
att läsa om centrala begrepp som målindikator, bevarandemål och gynnsamt tillstånd<br />
innan man läser denna manual. Typiska arter och lämpliga uppföljningsmetoder för dessa<br />
återfinns i bilaga 1.<br />
3
Change language