pdf 2,5 MB - Naturvårdsverket

Manual för uppföljning av marina miljöer i skyddade områden, version 4.5.3, 2012-03-16
uppföljningsdata inte kan användas för annat än att följa just den studerade ytan och inte
heller kan användas för sammanställning på regional eller nationell nivå.
Vegetationstypområden, stratifiering
En enskild lagun eller vik kan fungera som en uppföljningsenhet men för att lättare kunna
detektera skillnader över tid kan den delas upp (stratifieras) i olika vegetationstypsområden/uppföljningsytor.
Vid jämförelser mellan år i vikar, där vegetationen skiljer sig
kraftigt mellan olika delar av viken, är det ofta svårt att kunna detektera förändringar
eftersom de drunknar i de stora skillnaderna mellan vegetationstyperna som förekommer i
viken. Särskilt inom större vikar är det vanligt att olika delar har helt skilda vegetationstyper.
Detta beror på små skillnader i djup och exponering för vind och vågor vilket
bl.a. leder till skillnader i bottensubstrat. Dessa skillnader kan endast i undantagsfall
härledas från t.ex. ortofoto. Trots att vegetationen i vikarna uppvisar kraftig mellanårsvariation
verkar det som om gränserna för olika vegetationstyper är relativt konstanta.
Genom att endast jämföra dessa områden med sig själva mellan åren kan man minska
variationen i det studerade området och därmed säkrare kunna fastslå om förändringar har
skett. En mer ingående beskrivning av och exempel på indelning av vegetationstypsområden
för 1150, 1160 och 1650 finns i bilaga 2.
På motsvarande sätt som att grunda vikar kan delas in i vegetationstypsområden kan även
andra naturtyper behöva stratifieras innan utläggning av provpunkter genomföras, t.ex. på
rev och sandbankar. Viktiga faktorer som måste tas hänsyn till vid en stratifiering är
framförallt ispåverkan, djup, exponeringsgrad och salthalt. Syftet med stratifieringen är
att eftersträva så homogena uppföljningsytor som möjligt för att förbättra signifikansen i
analyserna av mellanårsvariation. Stratifiering är en form för riktad uppföljning (se
nedan) som förutsätter att kunskapen om området och viktiga variabler, är tillräcklig för
att kunna göra en bedömning av gränser t.ex. mellan områden med låg och medel exponeringsgrad
eller ändringar i salthalt och dess påverkan på t.ex. förekomst av typiska arter.
2.4 Förberedelser för årets uppföljningsinsatser
Denna del av planeringsarbetet innefattar länsstyrelsernas årliga genomförandeplan över
uppföljningsaktiviteter. Arbetsåtgången är som följer:
Analys av årets uppföljningsplan, vilket sker genom utdrag från Skötsel-DOS där
alla uppföljningsåtgärder som är planerade att utföras under året finns registrerade.
Analys om samordning kan ske med miljöövervakning, vattenförvaltning, biogeografisk
uppföljning och eller åtgärdsprogram för hotade arter.
Analys av budgetutrymmet och om prioritering av uppföljningsinsatser måste
ske.
Samordning/genomgång av befintliga uppföljningsdata som finns tillgängliga, för
att analysera vilka fältinsatser som behövs.
Avgränsning av vegetationstypområden/stratifiering och annan riktad uppföljning.
Fördelning av stickprov.
Bemanning och eventuell upphandling av inventerare.
Utbildning av inventerare.
För målindikatorer rörande fisk behövs tillstånd från djurförsöksetiska nämnden,
samt att samråd med vattenrättsägare bör genomföras innan fiske.
41