pdf 2,5 MB - Naturvårdsverket
pdf 2,5 MB - Naturvårdsverket
pdf 2,5 MB - Naturvårdsverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
3.12.2 Metoder<br />
Manual för uppföljning av marina miljöer i skyddade områden, version 4.5.3, 2012-03-16<br />
GIS analyser av strandexploatering<br />
Törnqvist & Engdahl (2012) har på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbotten vidareutvecklat<br />
en metod för regional miljöövervakning av strandexploatering. Metoden enligt ”utökad”<br />
variant och med buffring 300 meter på land och 100 meter i vattenområdet rekommenderas<br />
i denna manual för indikator 18. Metoden bygger på information om bryggor,<br />
hamnar och bebyggelse hämtad från nationella databaser samt flyg- eller satellitbilder.<br />
3.12.3 Registrering och lagring av data<br />
Registrering och lagring av data<br />
Indikatorer för påverkan föreslås läggas i <strong>Naturvårdsverket</strong>s miljödataportal eller i VIC<br />
natur. Tills detta är möjligt för alla parametrar sker lagring på respektive länsstyrelse i<br />
ArcGIS.<br />
Tabell 14. I tabellen specificeras mått och tillåtna värden för de parametrar som ingår<br />
i uppföljning av exploatering av strandzonen och påverkan på vattenutbyte och -<br />
flöde. För generella data gemensamma för alla metoder, se tabell 21.<br />
Företeelse Parameter Beskrivning, godkända värden Indikator<br />
Typ av påverkan Påverkanstyp Byggnad, väg, kraftledning, brygga, pir, hamn 18<br />
Andel påverkan Andel i % 0-100 18<br />
3.13 Struktur och funktion – påverkan på bottenstruktur och<br />
vattenflöde – målindikatorerna 19 och 20<br />
I detta avsnitt beskrivs hur uppföljning ska gå till för målindikatorer som följer upp<br />
påverkan på bottenstruktur och naturligt vattenflöde.<br />
3.13.1 Bakgrund<br />
I några naturtyper (1130, 1150, 1160, 1650) är en ökad vattengenomströmning genom<br />
t.ex. muddring ett hot vilket leder till minskade temperaturer och ökad uttransport av<br />
larver och fiskyngel (Karås 1999). Vägbankar eller anläggningar kan förhindra vattenflödet<br />
och bidra till försämrad status eller möjlighet för fisk att leka eller använda området<br />
som uppväxtområden.<br />
Ett av de största hoten mot djupa mjukbottnars ekosystem är trålning med bottentrål.<br />
Det utgör inte bara en direkt skada på botten där trålen dras fram utan skadar också<br />
omgivande bottnar genom att förorsaka en förhöjd suspendering av bottenmaterial med<br />
påföljande sedimentation. Grundare mjukbottnar kan påverkas av muddring, tippning,<br />
kabel- och ledningsdragningar<br />
Biogena reven hotas av förändrade strömförhållanden som resulterar i sedimentbelastning,<br />
fysisk destruktion genom fördjupning av fartygsleder, trålfiske och andra fysiska<br />
skador. Biogena rev hittas ofta på utsjöbankar och andra strömspolade grundområden<br />
som t.ex. fjordtrösklar. Utsjöbankar hotas eventuellt av exploatering vid utbyggnad av<br />
78