30.08.2013 Views

pdf 2,5 MB - Naturvårdsverket

pdf 2,5 MB - Naturvårdsverket

pdf 2,5 MB - Naturvårdsverket

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

3.12.2 Metoder<br />

Manual för uppföljning av marina miljöer i skyddade områden, version 4.5.3, 2012-03-16<br />

GIS analyser av strandexploatering<br />

Törnqvist & Engdahl (2012) har på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbotten vidareutvecklat<br />

en metod för regional miljöövervakning av strandexploatering. Metoden enligt ”utökad”<br />

variant och med buffring 300 meter på land och 100 meter i vattenområdet rekommenderas<br />

i denna manual för indikator 18. Metoden bygger på information om bryggor,<br />

hamnar och bebyggelse hämtad från nationella databaser samt flyg- eller satellitbilder.<br />

3.12.3 Registrering och lagring av data<br />

Registrering och lagring av data<br />

Indikatorer för påverkan föreslås läggas i <strong>Naturvårdsverket</strong>s miljödataportal eller i VIC<br />

natur. Tills detta är möjligt för alla parametrar sker lagring på respektive länsstyrelse i<br />

ArcGIS.<br />

Tabell 14. I tabellen specificeras mått och tillåtna värden för de parametrar som ingår<br />

i uppföljning av exploatering av strandzonen och påverkan på vattenutbyte och -<br />

flöde. För generella data gemensamma för alla metoder, se tabell 21.<br />

Företeelse Parameter Beskrivning, godkända värden Indikator<br />

Typ av påverkan Påverkanstyp Byggnad, väg, kraftledning, brygga, pir, hamn 18<br />

Andel påverkan Andel i % 0-100 18<br />

3.13 Struktur och funktion – påverkan på bottenstruktur och<br />

vattenflöde – målindikatorerna 19 och 20<br />

I detta avsnitt beskrivs hur uppföljning ska gå till för målindikatorer som följer upp<br />

påverkan på bottenstruktur och naturligt vattenflöde.<br />

3.13.1 Bakgrund<br />

I några naturtyper (1130, 1150, 1160, 1650) är en ökad vattengenomströmning genom<br />

t.ex. muddring ett hot vilket leder till minskade temperaturer och ökad uttransport av<br />

larver och fiskyngel (Karås 1999). Vägbankar eller anläggningar kan förhindra vattenflödet<br />

och bidra till försämrad status eller möjlighet för fisk att leka eller använda området<br />

som uppväxtområden.<br />

Ett av de största hoten mot djupa mjukbottnars ekosystem är trålning med bottentrål.<br />

Det utgör inte bara en direkt skada på botten där trålen dras fram utan skadar också<br />

omgivande bottnar genom att förorsaka en förhöjd suspendering av bottenmaterial med<br />

påföljande sedimentation. Grundare mjukbottnar kan påverkas av muddring, tippning,<br />

kabel- och ledningsdragningar<br />

Biogena reven hotas av förändrade strömförhållanden som resulterar i sedimentbelastning,<br />

fysisk destruktion genom fördjupning av fartygsleder, trålfiske och andra fysiska<br />

skador. Biogena rev hittas ofta på utsjöbankar och andra strömspolade grundområden<br />

som t.ex. fjordtrösklar. Utsjöbankar hotas eventuellt av exploatering vid utbyggnad av<br />

78

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!