pdf 2,5 MB - Naturvårdsverket
pdf 2,5 MB - Naturvårdsverket
pdf 2,5 MB - Naturvårdsverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
3.10.2 Metoder<br />
Manual för uppföljning av marina miljöer i skyddade områden, version 4.5.3, 2012-03-16<br />
Metoder för att mäta variabler som syrehalt och närsaltshalter är väl beskrivna och standardiserade<br />
i <strong>Naturvårdsverket</strong>s undersökningstyper (Cederwall, 2005; Sahlsten, 2004a,<br />
b). Temperaturen kan loggas med enkla loggare (t.ex. TinyTag) och läsas av årligen (se<br />
t.ex. Hansen et al., 2008). Uppföljning av temperatur i bottenvattnet föreslås inte inom<br />
Block B, men bör kunna ingå i utökad uppföljning inom Block C eller som nationell<br />
miljöövervakning där det finns habitat med särskilt känslighet.<br />
3.10.3 Registrering och lagring av data<br />
Datavärd är SMHI. Registrering och lagring följer av Havs- och vattenmyndighetens<br />
undersökningstyp för hydrografi och närsalter. Rapportering görs enligt datavärdens mall.<br />
3.11 Funktion – sedimentation – målindikator 17<br />
I detta avsnitt beskrivs hur uppföljning ska gå till för målindikatorn för sedimentation på<br />
djupa hårdbottnar och biogena rev.<br />
3.11.1 Bakgrund<br />
En ökad sedimentation påverkar marina organismer på flera sätt. Det leder till en minskning<br />
av siktdjup och ljusförhållanden i vattenmassan som i sin tur påverkar makroalgers<br />
och kärlväxters djuputbredning. Många marina organismer är filtrerare och får ett reducerat<br />
födointag vid förhöjda sedimenthalter. Koralldjur är extra känsliga för sedimentation.<br />
Kustnära områden har generellt sett en mycket hög sedimentationshastighet i jämförelse<br />
med djuphav. Variationen av sedimentation på olika platser varierar dock mycket.<br />
Faktorer som påverkar sedimentation är framförallt strömmar, men också närhet till<br />
naturliga producenter av sedimentation som utlopp av större vattendrag.<br />
Vid anläggningsarbeten och muddringar ökar sedimentationen dels som en direkt verkan<br />
av att material resuspenderas i vattenpelaren, dels orsakat av förändrade strömningsvillkor<br />
och friläggande av finare sedimentfraktioner. Dessa senare effekter kan orsaka en<br />
ökad sedimentation under en mycket lång tid efter det att ingreppet utförts. Sedimentation<br />
kan även orsakas av trålning i närliggande mjukbottenområden (Fosså et al., 2002).<br />
Uppföljning av sedimentation bör normalt ske genom miljöövervakningen eller inom<br />
Block C. Sedimentation på objektsnivå kan dock vara befogad om det misstänks ändringar<br />
i sedimentationen beroende på skötselåtgärder eller om naturtypen inte bedöms ha<br />
gynnsamt tillstånd beroende bl.a. på sedimentationsförhållanden.<br />
Naturtyper/Skötselmiljöer<br />
1170, 1180. Djupa hårdbottnar, Biogena rev.<br />
Målformuleringar<br />
17. I naturtypen ska sedimentationen inte överstiga X gram torrvikt/år.<br />
Mått<br />
Gram torrvikt per år.<br />
76