Kamilla Atmarsson - Våga blåsa i visslan - Juridiska institutionen ...

mot mutlagstiftningen, samtidigt som koden kompletterar lagtexten med detaljerade och
konkreta riktlinjer. 7
För att i realiteten kunna lagföra korruptionsbrott krävs dock ofta ett agerande av en så kallad
whistleblower; det vill säga någon som informerar, varnar eller på annat sätt medverkar till att
göra oegentligheter kända inom ett företag, en myndighet eller någon annan organisation.
Problemet är att få vågar agera whistleblower, eftersom de riskerar att bland annat förlora sina
jobb, bli utfrysta eller åtalas för att ha brutit mot anställningsavtal. För att göra det möjligt att
vissla finns regler som har till syfte att skydda whistleblowers i bland annat grundlagarna,
arbetsrätten och i näringslivets självreglerande koder och policydokument. Frågan som ställs i
denna uppsats är om detta skydd är tillräckligt starkt för att whistleblowers faktiskt ska våga
vissla i Sverige i dag och i framtiden.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att analysera om det svenska whistleblowerskyddet behöver
stärkas för att en arbetstagare ska våga ange ett misstänkt mut- eller bestickningsbrott. Om
svaret är ja, bör det stärkta whistleblowerskyddet i sådant fall regleras genom lagstiftning eller
genom självreglering inom näringslivet och den offentliga sektorn?
För att uppnå syftet kommer uppsatsen först att beskriva:
• Vad korruption är,
• hur mutbrott och bestickning lagregleras,
• vad whistleblowing är och varför det är viktigt för mutbrottsbekämpningen, samt
• hur gällande rätt och näringslivets självreglering ser ut för whistleblowerskyddet i dag.
Därefter kommer uppsatsen att besvara följande frågeställningar:
• Vad menas med ett stärkt whistleblowerskydd?
7 Se SOU 2010:38 Mutbrott, s. 14.
10