06.09.2013 Views

Kamilla Atmarsson - Våga blåsa i visslan - Juridiska institutionen ...

Kamilla Atmarsson - Våga blåsa i visslan - Juridiska institutionen ...

Kamilla Atmarsson - Våga blåsa i visslan - Juridiska institutionen ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

privatanställda i samma utsträckning de gör offentliganställda. Denna brist på konformitet bör<br />

givetvis åtgärdas, exempelvis genom att utvidga YGL till att omfatta även privatanställda<br />

alternativt genom att införa en bestämmelse om att även privatanställda omfattas av<br />

yttrandefrihetsskyddet i en särskild lag om skydd för whistleblowers. Det är därför olyckligt<br />

att riksdagen inte inväntade beslut i ärendet Ds 2001:9 innan de fattade beslut om<br />

konventionerna, alternativt hade regeringen i promemorian kunnat kommentera att reglerna<br />

bör ses över igen efter att beslut fattats om förslaget i Ds 2001:9.<br />

Europarådets straffrättsliga konvention mot korruption<br />

Den straffrättsliga konventionens artikel 22 förpliktar medlemsstater att tillhandahålla<br />

effektivt och lämpligt skydd för whistleblowers i sina nationella lagar.<br />

Regeringen ansåg att svensk rätt i huvudsak uppfyllde åtagandena i konventionen. 61 Vad gäller<br />

artikel 22 anförde regeringen att Sverige sedan länge sett mycket allvarligt på försök att<br />

sabotera brottsutredningar och rättegångar genom att påverka bevispersoner genom hot eller<br />

våld. Vidare anfördes att det finns ett antal metoder för att skydda hotade personer, till<br />

exempel genom spärrmarkering eller kvarskrivning inom folkbokföringen eller genom<br />

personskydd genom polismyndighetens försorg. Trots detta bedömde regeringen att det fanns<br />

behov av ytterligare åtgärder för att skydda bevispersoner och framhöll att en pågående<br />

utredning på regeringens uppdrag (dir. 2001:107 Skydd av bevispersoner m.fl.) undersökt<br />

frågan. Utredningen hade för tidpunkten av propositionens författande lämnat sitt<br />

slutbetänkande (SOU 2004:1 Ett nationellt program om personsäkerhet) och stod inför<br />

remissbehandling. Regeringen beslöt med bakgrund av dåvarande lagstiftning och med<br />

beaktande av den pågående utredningen att det inte fanns något behov av ytterligare åtgärder<br />

med anledning av kraven som ställs i konventionen. 62<br />

61 Se a. prop. s. 13.<br />

62 Se a. prop. s. 25.<br />

37

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!