Kamilla Atmarsson - Våga blåsa i visslan - Juridiska institutionen ...

Att regeringen kom fram till att lagstiftningen inte behövde skärpas är anmärkningsvärt,
eftersom de i utredningen antytt att den dåvarande lagstiftningen inte nådde upp till
konventionens krav. Förslagsvis hade regeringen kunnat invänta beslut i ärendet SOU 2004:1,
alternativ hade de kunnat förorda att reglerna borde ses över en andra gång efter det att beslut
fattats i förevarande ärende. Konsekvensen av att detta inte gjordes kan ha medfört att dagens
lagstiftning inte uppfyller konventionens krav. En utredning som klargör om så är fallet bör
därför genomföras.
4.4 Europarådets resolution 1729 (2010) The protection of ”whistle-
blowers” och Europarådets rekommendation 1916 (2010) Protection
of “whistle-blowers”
Europarådet antog den 29 april 2010 resolution 1729 (2010) The protection of ”whistle-
blowers” som preciserar de krav som bör ställas på skyddet för whistleblowers. I resolutionen
uttrycker Europarådet vikten av whisteblowing som ett verktyg för att öka tillförlitligheten
och att stärka kampen mot korruption och dålig management, både i privat och offentlig
sektor (se p. 1). Med hänsyn till resolutionen antog Europarådet samma dag rekommendation
1916 (2010) Protection of ”whistle-blowers”, där rådet bland annat rekommenderar
ministerkommittén att författa riktlinjer för whistleblowerskydd med ledning av resolutionen
samt att inbjuda medlems- och observeringsländer av Europarådet att undersöka sin befintliga
whistleblowerskyddslagstiftning och dess implementering i syfte att se om den är i
konformitet med dessa riktlinjer. 63 Även om Sverige inte är skyldigt att följa vare sig
resolutionen eller rekommendationen, eftersom de till sin natur inte är bindande dokument,
kan det ändå vara motiverat att utreda om det nationella skyddet lever upp till dessa. 64 Det
63 Europarådet rekommenderar också ministerkommittén att överväga att upprätta en ramkonvention om
whistleblowersskydd. Rådet inbjuder vidare ministerkommittén att instruera Europarådets generalsekreterare att
organisera en europeisk konferens angående whistleblowerskydd och att upprätta ett förslag om en stark intern
whistleblowingmekanisk som täcker hela Europarådet och alla dess partiella överenskommelser. Det skulle vara
intressant att utreda hur en sådan ramkonvention skulle kunna se ut men det faller utanför uppsatsens syfte.
64 Angående att rekommendationer inte är bindande dokument, se Herzfeld Olsson, Petra, Facklig
föreningsfrihet som mänsklig rättighet, Iustus Förlag AB, s.l. 2003, s. 64 f.
38