Kamilla Atmarsson - Våga blåsa i visslan - Juridiska institutionen ...

en whistleblower ska välja att vissla internt istället för att vissla via media eller inte vissla alls.
Om whistleblowern därtill tillförsäkras anonymitet och på så sätt ett stärkt skydd mot
repressalier, är chansen ännu större att denne vågar träda fram.
En fara med självreglering av den nu diskuterade utformningen är att det enskilda företaget på
egen hand kan besluta om deras kommunikationskanal ska kunna brukas anonymt eller inte.
En tänkbar lösning på detta problem kan vara att införa ett lagstiftat minimiskydd som
garanterar whistleblowers anonymitet när de visslar. Ett annat alternativ kan vara att
näringslivsorganisationerna ändrar sina regler så att att de fordrar anonymitetsgaranti för
whistleblowers när de framför en uppgift till en kommunikationskanal.
Inom den privata sektorn kan uppgifterna som behandlas av en anonym kommunikationskanal
ibland innebära ett problem. Om kommunikationen innehåller uppgifter om brott, eller
personuppgifter som avser personer som inte innehar en ledande ställning eller en
nyckelposition i organisationen, är det olagligt för andra organ än myndigheter att behandla
uppgifterna enligt reglerna i PUL. Det här är problematiskt eftersom många svenska företag
enligt amerikansk rätt är skyldiga att ha ett system som behandlar sådana uppgifter. Företag
har därför fått välja mellan att bryta mot svensk eller amerikansk lag. För att försöka
undanröja detta problem har en föreskrift som medger att andra än myndigheter får behandla
sådana personuppgifter instiftats. Föreskriften medger dock inte undantag för uppgifter som
rör andra än personer i nyckelpositioner, vilket är olyckligt eftersom även andra än dem kan
begå mutbrott.
54