Kamilla Atmarsson - Våga blåsa i visslan - Juridiska institutionen ...
Kamilla Atmarsson - Våga blåsa i visslan - Juridiska institutionen ...
Kamilla Atmarsson - Våga blåsa i visslan - Juridiska institutionen ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
4 Europeiska och internationella instrument för skydd av<br />
whistleblowers<br />
Sverige är genom sitt medlemskap i Förenta nationerna (FN), Europarådet och Europeiska<br />
unionen samt genom andra bilaterala förpliktelser och traktat skyldigt att efterleva vissa<br />
internationella och europeiska normer. Vissa av dessa stipulerar att Sverige måste<br />
implementera regler av en viss typ och innehåll. Inom området whistleblowing vid mutbrott är<br />
följande europeiska och internationella instrument de mest relevanta.<br />
4.1 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna<br />
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna av den 12 december 2007<br />
har genom artikel 6.1 i fördraget om Europeiska unionen (FEU) tillerkänts samma rättsliga<br />
värde som FEU och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Detta innebär att<br />
stadgan, liksom de båda fördragen, har företräde framför nationell rätt. 52 Stadgan och<br />
fördragen är en del av Lissabonfördraget som trädde i kraft den 1 december 2009.<br />
Lissabonfördraget är juridiskt bindande med vertikal direkt effekt, vilket innebär att fördraget<br />
kan åberopas av en individ inför både nationell myndighet och domstolar i medlemsstaterna. 53<br />
Eftersom medlemsstaterna är skyldiga att följa och tillämpa unionsrätten är det möjligt att<br />
stämma Sverige i tingsrätt om det bryter mot Lissabonfördraget. Det går också att som<br />
privatperson begära skadestånd direkt från Justitiekanslern vid en sådan situation. 54<br />
52 Principen om europarättens företräde framför nationell rätt fastställdes i mål 6/64 Costa mot ENEL (REG<br />
1964, s. 585; svensk specialutgåva, volym 1). Europarättens företräde har också tydligt erkänts av Högsta<br />
domstolen genom NJA 2002 s. 75 samt klargörs i lag (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till<br />
Europeiska unionen.<br />
53 Se Bernitz, Ulf och Källgren, Anders, Europarättens grunder, 3 uppl., 2007, Nordstedts juridik AB, Vällingby,<br />
s. 77 samt EU-upplysningen, ”Direkt effekt - vertikal och horisontell” (2011-01-07), http://euupplysningen.se/Lagar-och-regler/Om-EU-ratten/Direkt-effekt-inom-EG-ratten/Vertikal-direkt-effekt/<br />
54 Se EU-upplysningen, ”Enskildas rätt till skadestånd” (2011-01-07), http://eu-upplysningen.se/Lagar-och-<br />
regler/Rattigheter/Enskildas-ratt-till-skadestand/<br />
32