Kamilla Atmarsson - Våga blåsa i visslan - Juridiska institutionen ...

arbetsgivaren inte heller får efterforska vem som har utnyttjat denna yttrandefrihet. Lagen
innehåller även regler om att en arbetsgivare som får kännedom om att en arbetstagare anser
sig ha blivit utsatt för trakasserier på grund av att han eller hon har utnyttjat sin yttrandefrihet
av en annan anställd måste utreda omständigheterna kring trakasserierna samt i
förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier. Om en arbetsgivare
inte gör detta kan han eller hon enligt lagen också ådömas att utge skadestånd till
arbetstagaren. Lagen innehåller vidare bestämmelser om straffpåföljd vid efterforskning i strid
med lagen. Den föreslagna lagen får därmed anses utgöra en tillfredsställande lösning för att
stärka skyddet för privatanställdas yttrandefrihet (exempelvis whistleblowers). Lagen erbjuder
emellertid inte något minimiskydd i form av anonyma kommunikationskanaler för
arbetstagare som visslar och utredaren har inte heller beaktat den viktiga självregleringen i
lagstiftningsarbetet. Det skulle därför vara en bättre lösning att inrätta den ovan föreslagna
whistleblowerskyddslagen med tillhörande näringslivskod. En vidare diskussion om
innehållet i whistleblowerskyddslagen och den tillhörande koden förs nedan. Redan här kan
dock sägas att vid utarbetande av delen av whistleblowerskyddslagen som omfattar
privatanställdas yttrandefrihet skulle ledning kunna tas från förslaget om lagen om skydd för
privatanställdas yttrandefrihet som det framförs i Ds 2001:9.
Kan skydd för privatanställdas yttrandefrihet tillförsäkras genom en grundlagsändring?
Vid diskussioner om skydd för privatanställdas yttrandefrihet bör också ställning tas till om
ändringar kan och bör göras direkt i grundlagen, så att skyddet som erbjuds i samband med
yttrandefriheten i YGL omfattar även privatanställda.
Det finns vissa skäl som talar för en grundlagsreglering av skyddet för privatanställdas
yttrandefrihet. Dessa är bland annat att yttrandefrihet är en viktig fråga som har anknytning
till de grundläggande principerna för Sveriges samhällsskick och att en grundlagsreglering
hindrar att justeringar sker utan noggrann förberedelse och övervägande. 103 De skäl som talar
103 Se Ds 2001:9, s. 66.
60