Kamilla Atmarsson - Våga blåsa i visslan - Juridiska institutionen ...

annat lämpligt organ eller till behörig myndighet. 68 Detta innebär att företag inte bör bestraffa
en whistleblower. Även om riktlinjerna hade varit bindande hade det dock inte varit möjligt
att beivra ett handlande som strider mot dessa. OECD kan nämligen endast uttrycka ett
missnöje om en stat inte följer vad de åtagit sig genom riktlinjerna. Dessa riktlinjer kan därför
sägas bara skydda whistleblowers till viss del.
4.6 Förenta nationernas konvention mot korruption
Förenta nationernas konvention mot korruption (UNCAC) antogs den 31 oktober 2003 av
Förenta nationernas generalförsamling. Sverige undertecknade konventionen den 9 december
2003 och den 7 juni 2007 beslutade regeringen att ratificera konventionen. 69
I artikel 33 i UNCAC regleras whistleblowerskydd under benämningen ”protection of
reporting persons”. Där framgår att alla medlemsstater ska överväga att i sin nationella
rättsordning införliva lämpliga åtgärder för att tillhandahålla skydd mot orättvis behandling av
en person som i god tro och på rimliga grunder till behöriga myndigheter anmäler
omständigheter rörande gärningar som straffbeläggs i enlighet med konventionen (det vill
säga bland annat mutbrott, se artikel 16).
I förarbeten till ratificeringen av konventionen ansåg regeringen att dåvarande svensk rätt
uppfyllde kraven i konventionen. Regeringen hänvisade till att tillräckligt skydd i enlighet
med artikel 33 fanns i de svenska reglerna om övergrepp i rättssak (som skyddar anmälaren
mot hot, våld och trakasserier). Utöver detta hänvisades också till den grundlagsskyddade
yttrandefriheten för offentliganställda som tillförsäkrade dem anonymitet och
efterforskningsskydd (repressalieförbudet var inte infört vid detta tillfälle). Vidare anfördes att
reglerna om sekretess under förundersökning reglerade att namnet på anmälaren normalt ska
68 Se riktlinjerna, s. 14, p. 9.
69 Se Ds 2005:38, s. 11.
40