Kamilla Atmarsson - Våga blåsa i visslan - Juridiska institutionen ...

6 Anonyma kommunikationskanaler för whistleblowers
Ovan diskuteras näringslivets (ICC:s) självregleringsskydd av whistleblowers i generella
drag. Där framkommer bland annat att det finns rekommendationer om att inrätta
kommunikationskanaler för whistleblowers. I det här avsnittet studeras förevarande
bestämmelser om anonyma kommunikationskanaler för whistleblowers, både inom
näringslivet och den offentliga sektorn. Anonymitet kan vara en avgörande faktor för att en
whistleblower ska våga vissla, eftersom det medför ett indirekt skydd mot repressalier då
arbets- eller uppdragsgivaren inte kan utöva påtryckningar mot någon enskild (eftersom det är
okänt vem som visslat).
6.1 Var finns reglerna om anonyma kommunikationskanaler?
I 2005-års utgåva av Bekämpa utpressning och mutor: ICC:s uppförandekod och
rekommendationer rekommenderar ICC att företag utarbetar anti-korruptionspolicys och
koder som erbjuder anonymitetskyddade kanaler genom vilka anställda kan ta upp sin oro,
söka råd och rapportera kränkningar utan att behöva frukta repressalier. 87 Även i den
amerikanska lagstiftningen Sarbanes-Oxley Act of 2002 (SOX), som berör många svenska
företag, finns krav på företag att upprätta anonyma kommunikationskanaler för
whistleblowers. 88
87 Se Bekämpa utpressning och mutor: ICC:s uppförandekod och rekommendationer, artikel 7.
88 Lagen gäller även för utländska företag som är noterade på amerikanska börser som regleras av SEC, eller
som har upplåningsprogram i USA under SEC:s tillsyn, se Artikel 29-gruppen för skydd av personuppgifter, WP
117, ”Yttrande 1/2006 om tillämpningen av EU:s regler om uppgiftsskydd på interna system för
uppgiftslämnande inom bokföring, intern bokföringskontroll, revision, bekämpande av mutor samt brottslighet
inom bank- och finansväsen” (2010-12-25), s. 5,
http://ec.europa.eu/justice/policies/privacy/docs/wpdocs/2006/wp117_sv.pdf
49