Kamilla Atmarsson - Våga blåsa i visslan - Juridiska institutionen ...

• Hur skulle en eventuell lagstiftning eller självreglering av ett stärkt skydd för
whistleblowers kunna se ut?
• Är införandet av anonyma kommunikationskanaler en lösning för att stärka skyddet?
1.3 Avgränsning
På grund av begränsningar i både tid och utrymme har uppsatsen avgränsats till att enbart
behandla den svenska regleringen av skydd för whistleblowers. Den europeiska och
internationella rätt på området som Sverige enligt fördrag är skyldigt att följa beaktas dock.
Därtill betraktas även europeiska och internationella instrument och normer som Sverige
influeras av, utan att för den delen vara skyldigt att följa.
Uppsatsen gör inte anspråk på att genomföra en allmän översyn av whistleblowing eller
behandla alla rättsliga dimensioner av detsamma. Då whistleblowing kan förekomma inom en
stor variation av situationer, till exempel vid missförhållanden inom sjukvården och vid
miljöskador, skulle det bli ett alldeles för omfattande arbete att utreda skyddsbehovet i
anslutning till varje situation. Uppsatsen fokuserar på whistleblowingskydd i anslutning till
mutbrott och bestickning, vilket är en dimension av korruptionsbekämpning. Därtill avgränsas
uppsatsen ytterligare genom att endast behandla whistleblowers som agerar i form av
arbetstagare.
1.4 Metod och material
Uppsatsen baseras på en traditionell rättsvetenskaplig analys och metod i syfte att fastställa
gällande rätt. Undersökningen baseras bland annat på gällande lagstiftning, förarbeten,
rättspraxis, internationella avtal och resolutioner samt till resolutionerna relaterade
rekommendationer. Vidare har vetenskaplig doktrin använts i syfte att finna stöd och
11