Kamilla Atmarsson - Våga blåsa i visslan - Juridiska institutionen ...

av en whistleblower från arbetsgivarens sida, som grundas enbart på att den anställde har
visslat.
4.9 Konklusion
Att som stat utöva repressalier mot whistleblowers kan strida mot internationella och
europeiska instrument och rättsakter. Omvänt innebär detta att whistleblowers genom dessa
instrument är tillförsäkrade ett omfattande skydd mot att staten begränsar deras rätt att blåsa i
visslan. Ett exempel på en sådan begränsning skulle kunna vara att en offentlig arbetsgivare
utövar repressalier mot en arbetstagare för att denne har visslat (det vill säga utövat sin
yttrandefrihet).
Sverige har genom sin nationella lagstiftning ansett sig uppfylla de krav akterna ställer. Om så
verkligen är fallet är dock tveksamt. En utredning bör därför vidtas för att undersöka den
svenska konformiteten med dessa akter. Det kan också vara motiverat att särskilt undersöka
om svensk rätt bör ändras med ledning av Europarådets icke-bindande rekommendationer om
whistleblowerskydd, eftersom dessa regler kan fungera som en modell för ett svenskt skydd
för whistleblowers. Genom att se till att svensk rätt är likvärdig med den europeiska och
internationella rätten skulle säkerställas att whistleblowers skyddas från repressalier av olika
slag samt åtnjuta ett tillfredsställande straffrättsligt skydd, vilket i förlängningen borde leda
till att anställda i en större utsträckning skulle våga vissla. Sverige kan dock inte utsättas för
någon bestraffning om det inte följer sina åtaganden.
43