Kamilla Atmarsson - Våga blåsa i visslan - Juridiska institutionen ...

emot en grundlagsreglering får dock anses överväga de skäl som talar för en sådan. Enligt
utredaren i Ds 2001:9 är dessa främst att skyddet bara gäller för vissa personer medan de
rättigheter och skyldigheter som regleras genom grundlagarna ofta har ett bredare
tillämpningsområde samt att tillämpningsområdet för den nya regleringen snabbt kan behöva
anpassas efter förändringar i takt med näringslivets utveckling. 104 Sammanfattningsvis kan
alltså sägas att en grundlagsändring vore en omotiverat stark åtgärd i nuläget, eftersom den
föreslagna whistleblowerskyddslagen bör kunna erbjuda ett tillräcklig skydd.
Närmare om innehållet i den föreslagna whistleblowerskyddslagen
En viktig grundsten i whistleblowerskyddslagen bör vara att den täcker både privat och
offentlig sektor. Detta skulle kunna säkerställas genom att införa en ordalydelse om att
privatanställda är tillförsäkrade samma yttrandefrihetsskydd som offentliganställda så som
skyddet uttrycks i grundlagarna. Det skulle alltså innebära att privatanställda åtnjöt samma
skydd mot efterforskning och repressalier som offentliganställda. Vid utformningen av
privatanställdas yttrandefrihetsskydd skulle ledning kunna tas från lagförslaget i Ds 2001:9
vilket bland annat föreslår att en arbetsgivare som ingriper mot en arbetstagare för att han
eller hon har utnyttjat sin yttrandefrihet kan ådömas straffpåföljd.
Lagen bör vidare innehålla regler som rör whistleblowers ställning inom arbetsrätten (skydd
mot orättvis uppsägning och andra anställningsrelaterade bestraffningar), straff- och
processrätten (angående brott mot sekretess och företagshemligheter samt rätten till
vittnesskydd) och mediarätten (rätt till källskydd, skydd mot repressalier och efterforskning
vid utövande av yttrandefrihet). Detta kan lösas genom att i lagen infoga en hänvisning till
relevant strafflagstiftning, arbetsrättslig lagstiftning, grundlagarna och till den berörda straff-
och processrätten.
104 Ibid.
61