Arkiv för alla – nu och i framtiden, SOU 2002:78 - Regeringen
Arkiv för alla – nu och i framtiden, SOU 2002:78 - Regeringen
Arkiv för alla – nu och i framtiden, SOU 2002:78 - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
De enskilda arkiven <strong>SOU</strong> <strong>2002</strong>:<strong>78</strong><br />
samarbeten <strong>för</strong> arkivfrågor som uppstår vid fusioner <strong>och</strong> uppköp<br />
där svenska <strong>för</strong>etag är inblandade.<br />
Intresset <strong>för</strong> arkivfrågor i allmänhet bland svenska <strong>för</strong>etag<br />
organiseras i Näringslivets <strong>Arkiv</strong>råd, en intresse<strong>för</strong>ening <strong>för</strong> <strong>för</strong>etag<br />
<strong>och</strong> befattningshavare med ansvar <strong>för</strong> arkivfrågor.<br />
Näringslivsarkiven, som är tio till antalet, är ideella <strong>för</strong>eningar.<br />
Medlemskapet är öppet både <strong>för</strong> enskilda <strong>och</strong> juridiska personer.<br />
Antalet medlems<strong>för</strong>etag i <strong>för</strong>eningarna är totalt ca 300. Det är <strong>för</strong>etagen<br />
som utnyttjar näringslivsarkivens tjänster, främst möjligheten<br />
att deponera historiskt material. Till Föreningen Stockholms<br />
Företagsminnen har kopplats ett servicebolag <strong>och</strong> på några håll i<br />
landet har vetenskapliga rådgivare kopplats till verksamheten.<br />
Personal <strong>och</strong> ekonomi<br />
Ett femtiotal personer arbetar idag på näringslivsarkiven, majoriteten<br />
har arkivvetenskaplig utbildning. Möjligheten att anställa<br />
arkivutbildad arbetskraft är emellertid olika, främst beroende på<br />
näringslivsarkivens storlek, ekonomiska bärkraft <strong>och</strong> grad av utåtriktad<br />
verksamhet.<br />
Näringslivsarkivens ekonomi vilar på dels bidrag av olika<br />
ursprung, dels intäkter från medlemsavgifter, betalning <strong>för</strong> depositioner<br />
av arkivmaterial, arkivprodukter <strong>och</strong> konsultuppdrag. Relationen<br />
mellan bidrag <strong>och</strong> övriga intäkter, dvs. självfinansieringsgraden,<br />
skiljer sig väsentligt, bl.a. beroende på regionala <strong>för</strong>utsättningar.<br />
Medlemsavgifterna utgör tillsammans med intäkterna<br />
från depositioner en årlig grund <strong>för</strong> ekonomin. Dessa intäkter är<br />
dock inte givna i ett längre perspektiv eftersom ett medlems<strong>för</strong>etag<br />
när som helst kan säga upp sitt avtal <strong>och</strong> därmed dra sig ut sitt<br />
ekonomiska åtagande. Ett stort antal arkiv kommer också från<br />
upphörda <strong>för</strong>etag vilket innebär att ägare saknas som betalar <strong>för</strong><br />
<strong>för</strong>varing <strong>och</strong> hantering. En viktig del av grundfinansieringen<br />
bortfaller därmed <strong>för</strong> näringslivsarkiven.<br />
Bidragen till näringslivsarkiven kommer från både enskilt <strong>och</strong><br />
offentligt håll. Från statens sida <strong>för</strong>delas medel genom Riksarkivet,<br />
Nämnden <strong>för</strong> enskilda arkiv, i form av driftsbidrag till verksamheten<br />
eller bidrag till inköp av utrustning m.m. Dessa bidrag<br />
<strong>för</strong>delas efter ett ansöknings<strong>för</strong>farande årligen. Offentliga medel<br />
till de regionala näringslivsarkiven kommer i <strong>för</strong>sta hand från<br />
kommuner <strong>och</strong> landsting. Utöver de offentliga bidragen kan medel<br />
126
Change language