Arkiv för alla – nu och i framtiden, SOU 2002:78 - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

SOU 2002:78 Det statliga arkivväsendets organisation och… och främja utnyttjandet av arkivhandlingar. Ett tydliggörande av vilken myndighet som har ansvaret för att uppgifterna utförs i enlighet med gällande regler skulle sannolikt innebära att verksamheten effektiviserades. Till exempel skulle en förändrad organisation med endast en arkivmyndighet öka möjligheten till bättre samordning och samverkan dels inom hela det statliga arkivväsendet och dels med enskilda och kommunala arkiv. Vår bedömning är att förutsättningarna också ökar för en enhetligare tillämpning av bestämmelser i lag och förordning samt föreskrifter inom det offentliga arkivväsendet. Frågan om hur de olika arkivmyndigheterna skall bedriva tillsyn och hur denna verksamhet skall samordnas kan hanteras på ett enklare sätt. Därmed vill vi inte förringa de problem av i första hand mer praktisk natur som det innebär att bedriva en enhetlig tillsynsverksamhet. En sammanslagning av arkivmyndigheterna bör dessutom innebära en rationalisering av verksamheten vilket kan medföra ett effektivare resursutnyttjande. Det går dock inte att bortse från de svårigheter som uppstår inom en organisation när en nyordning diskuteras. Av naturliga skäl koncentreras organisationens resurser delvis till arbetet med omorganisationen vilket kan medföra att den huvudsakliga verksamheten påverkas negativt under en övergångsperiod. Enligt vår mening skall dock dessa svårigheter inte överskattas. Sammantaget är vår bedömning att fördelarna med en nyordning inom det statliga arkivväsendet uppväger de nackdelar som arbetet med omorganisationen övergångsvis innebär. En fråga som är viktig i detta sammanhang är betydelsen av landsarkivens status som myndigheter. En sammanslagning av Riksarkivet och landsarkiven till en arkivmyndighet är en åtgärd för att bl.a. uppnå en effektivare verksamhet inom den statliga arkivorganisationen. Det är dock viktigt att landsarkiven har och ges möjlighet att upprätthålla en stark ställning i regionen. En stark ställning har betydelse för samarbete och samverkan med regionala och lokala aktörer som till exempel kommunala och enskilda arkivinstitutioner, bibliotek, regionala museer men också vid förvärv av enskilda arkiv. En sammanslagning kan, som tidigare nämnts, uppfattas som ett steg mot en centralisering som ur regional- och kulturpolitisk synpunkt skulle kunna skapa obalans i spänningsfältet lokalt, regionalt och centralt. Vi vill dock ifrågasätta om rollen som egen myndighet och landsarkivariens roll som myndighetschef har en så stor betydelse i regionen att myndighets- 49
Det statliga arkivväsendets organisation och… SOU 2002:78 statusen av det skälet bör finnas kvar. Det bör inte vara avgörande om en person är regionchef för en del av en landsomfattande organisation eller är myndighetschef för en självständig regional organisation. Detta gäller både status, befogenheter och behörighet att företräda organisationen utåt. Det är tveksamt om landsarkivens roll som självständiga myndigheter har den betydelse idag den kanske en gång har haft. En tydlig roll- och ansvarsfördelning inom en central myndighet som innebär att ett landsarkiv och dess chef genom delegation i till exempel instruktion och arbetsordning får långtgående befogenheter skulle möjliggöra en fortsatt stark och kanske till och med starkare ställning inom regionen. Nuvarande myndighetsgränser har ingen avgörande betydelse ur verksamhetssynpunkt. Den önskade fördelningen av ansvar inom arkivväsendet borde kunna uppnås även inom en enda myndighet. Vissa enheter inom myndigheten kan ha ett uttalat ansvar, så är det idag inom Riksarkivet till exempel när det gäller Krigsarkivets uppdrag och verksamhet. Vårt resonemang om en arkivmyndighet tar i huvudsak fasta på arkivmyndigheternas verksamhet inom övrig statsförvaltning och de krav som ställs på deras verksamhet från olika håll. 3.2.3 Flera arkivmyndigheter En annan modell för att organisera de statliga arkivmyndigheterna är att frånta Riksarkivet uppdraget som chefsmyndighet och istället låta landsarkiven verka mer som regionala och självständiga myndigheter inom den egna regionen. En ny mindre myndighet med ett samordnande uppdrag och ett överinseende över det offentliga arkivväsendet skulle kunna skapas. Även vissa enheter inom Riksarkivet skulle kunna ges myndighetsformen. Exempel på en sådan enhet är Krigsarkivet som idag har en förhållandevis självständig ställning och ett särskilt uppdrag inom Riksarkivet. Krigsarkivet var fram till år 1995 en självständig myndighet. Vidare bör i så fall Riksarkivet i dess funktion som arkivdepå bli en självständig myndighet. Det finns skäl som talar för en organisation bestående av flera arkivmyndigheter. Bland annat är landsarkivens roll som en stark kulturinstitution i den egna regionen och lokalt beroende av möjlighet till anpassning efter de förhållanden som råder i de olika distrikten när det gäller samverkan och samarbete med andra 50
Page 1 and 2: Till statsrådet och chefen för Ku
Page 3 and 4: Innehåll SOU 2002:78 2.7 Arkivmynd
Page 5 and 6: Innehåll SOU 2002:78 8 5.3.3 Särs
Page 7 and 8: Innehåll SOU 2002:78 10 9.2.3 Ett
Page 9 and 10: Sammanfattning Arkivutredningen Ark
Page 11 and 12: SOU 2002:78 Sammanfattning rådet f
Page 13 and 14: Författningsförslag Förslag till
Page 15 and 16: Inledning SOU 2002:78 heterna skall
Page 17 and 18: Inledning SOU 2002:78 terna av info
Page 19 and 20: Inledning SOU 2002:78 målen om att
Page 21 and 22: Inledning SOU 2002:78 personliga m
Page 23 and 24: Det statliga arkivväsendet m.m. SO
Page 41 and 42: Det statliga arkivväsendets organi
Page 43: Det statliga arkivväsendets organi
Page 51 and 52: Det statliga arkivväsendet - en ef
Page 81 and 82: Finansiering av de statliga arkivmy
Page 93 and 94: Ersättning vid arkivleveranser SOU
Page 95 and 96:
Ersättning vid arkivleveranser SOU
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Kommunal och landstingskommunal ark
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
8 De enskilda arkiven Våra försla
Page 115 and 116:
SOU 2002:78 De enskilda arkiven ock
Page 117 and 118:
SOU 2002:78 De enskilda arkiven st
Page 119 and 120:
SOU 2002:78 De enskilda arkiven par
Page 121 and 122:
SOU 2002:78 De enskilda arkiven sö
Page 123 and 124:
SOU 2002:78 De enskilda arkiven Var
Page 125 and 126:
SOU 2002:78 De enskilda arkiven och
Page 127 and 128:
9 De nationella minoritetsspråken
Page 129 and 130:
SOU 2002:78 De nationella minoritet
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Digital arkivinformation - hur skal
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
11 Tillgänglighet till arkiven - n
Page 155 and 156:
SOU 2002:78 Tillgänglighet till ar
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Ekonomiska och andra konsekvenser a
Page 165 and 166:
Kommittédirektiv Utredning av viss
Page 167 and 168:
SOU 2002:78 Bilaga 1 Riksdagen har
Page 169 and 170:
SOU 2002:78 Bilaga 1 Arkivlagen är
Page 171 and 172:
SOU 2002:78 Bilaga 1 samt att arkiv
Page 173 and 174:
Långsiktigt bevarande av digital a
Page 175 and 176:
SOU 2002:78 Bilaga 2 Två sammantr
Page 177 and 178:
SOU 2002:78 Bilaga 2 inte bara dage
Page 179 and 180:
SOU 2002:78 Bilaga 2 En central fr
Page 181 and 182:
SOU 2002:78 Bilaga 2 Begreppsdefini
Page 183 and 184:
SOU 2002:78 Bilaga 2 behöver kopie
Page 185 and 186:
SOU 2002:78 Bilaga 2 5 500 cd-skivo
Page 187 and 188:
SOU 2002:78 Bilaga 2 fysisk bestän
Page 189 and 190:
SOU 2002:78 Bilaga 2 Hans Hofmans r
Page 191 and 192:
SOU 2002:78 Bilaga 2 kunna vägleda
Page 193 and 194:
SOU 2002:78 Bilaga 2 N där applika
Page 195 and 196:
SOU 2002:78 Bilaga 2 På Island är
Page 197 and 198:
SOU 2002:78 Bilaga 2 än förut ge
Page 199 and 200:
SOU 2002:78 Bilaga 2 ERA syftar til
Page 201 and 202:
SOU 2002:78 Bilaga 2 kunna säga at
Page 203 and 204:
SOU 2002:78 Bilaga 2 I detta avsnit
Page 205 and 206:
SOU 2002:78 Bilaga 2 valt att imple
Page 207 and 208:
SOU 2002:78 Bilaga 2 kan återsöka
Page 209 and 210:
SOU 2002:78 Bilaga 2 utgör ett utm
Page 211 and 212:
SOU 2002:78 Bilaga 2 första genera
Page 213 and 214:
SOU 2002:78 Bilaga 2 Frågan är nu
Page 215 and 216:
SOU 2002:78 Bilaga 2 långt man nå
Page 217 and 218:
SOU 2002:78 Bilaga 2 4.4 Personal o
Page 219 and 220:
SOU 2002:78 Bilaga 2 kursmoment med
Page 221 and 222:
SOU 2002:78 Bilaga 2 Referenser och
Page 223 and 224:
SOU 2002:78 Bilaga 2 publicerade i
show all

Arkiv för alla – nu och i framtiden, SOU 2002:78 - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?