Arkiv för alla – nu och i framtiden, SOU 2002:78 - Regeringen
Arkiv för alla – nu och i framtiden, SOU 2002:78 - Regeringen
Arkiv för alla – nu och i framtiden, SOU 2002:78 - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>SOU</strong> <strong>2002</strong>:<strong>78</strong> Det statliga arkivväsendet m.m.<br />
inseende eller någon bestämmanderätt. Undantag gäller i de fall<br />
enskilda organ <strong>för</strong>varar allmänna handlingar. De statliga myndigheterna<br />
ger råd till enskilda arkiv. Vissa statliga bidrag till enskilda<br />
arkivinstitutioner <strong>för</strong>delas av Riksarkivet. Eftersom flera frågeställningar<br />
<strong>och</strong> problem är desamma inom hela arkivsektorn är<br />
samordning <strong>och</strong> samverkan önskvärd. Sådant samarbete sker också<br />
inom hela sektorn.<br />
2.2 Kort historik om det statliga arkivväsendets<br />
organisation<br />
Under 1500- <strong>och</strong> 1600-talen utvecklades en statlig <strong>för</strong>valtning i<br />
modern mening. Ett centralt riksarkiv k<strong>nu</strong>tet till det kungliga<br />
kansliet växte fram <strong>för</strong> att hantera den ökande mängden handlingar,<br />
<strong>och</strong> stegvis frigjordes sysslan som arkivarie från andra plikter i<br />
kansliet. Det manifesterades år 1618 i en kansliordning utfärdad av<br />
Axel Oxenstierna som bland annat <strong>för</strong>eskrev att en av kansliets<br />
sekreterare fick som uppgift att ägna sig åt vården av ”riksens<br />
archivum det nya som det gamla”. Därmed inrättades Riksarkivet<br />
som ett särskilt ämbetsorgan inom det kungliga kansliet. Från<br />
1800-talets slut fick Riksarkivet befattning med arkivbildningen<br />
inte bara i det kungliga kansliet utan också hos lokala <strong>och</strong> centrala<br />
statliga myndigheter. Riksarkivet blev ett självständigt ämbetsverk<br />
år 18<strong>78</strong>.<br />
Den regionala arkivorganisationen byggdes upp runt år 1900,<br />
vilket var sent i <strong>för</strong>hållande till andra europeiska länder. Landsarkivens<br />
indelning i distrikt berodde på flera faktorer. Bland annat<br />
kan nämnas möjligheten att skaffa stora statsägda <strong>och</strong> outnyttjade<br />
lokaler <strong>och</strong> den vetenskapliga forskningens intresse av tillgång till<br />
arkivmaterialet. Den historiska regionindelningen har också i flera<br />
fall varit avgörande <strong>för</strong> avgränsningen av landsarkivsdistrikten.<br />
Nuvarande organisation av det statliga arkivväsendet behandlas<br />
bl.a. i <strong>för</strong>arbetena till arkivlagen (prop. 1989/90:72 s. 34 f). <strong>Regeringen</strong><br />
redogjorde där <strong>för</strong> arkivmyndigheternas roll <strong>och</strong> konstaterade<br />
att det främst var Riksarkivet som hade att verka <strong>för</strong><br />
utveckling <strong>och</strong> rationalitet inom arkivväsendet. För ett rationellt,<br />
väl fungerande <strong>och</strong> enhetligt offentligt arkivväsende behövdes särkilda<br />
arkivmyndigheter med kontrollerande <strong>och</strong> styrande uppgifter.<br />
Vidare menade regeringen att det var nödvändigt att myndigheternas<br />
arkiv gavs en effektiv struktur som i görligaste mån hölls<br />
29
Change language