Arkiv för alla – nu och i framtiden, SOU 2002:78 - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Bilaga 2 SOU 2002:78 baseras ofta på migrering, det vill säga att handlingar och uppgifter förs från föråldrade system och format till modernare sådana, och att de av nationalarkiven rekommenderade formaten med få undantag bygger på leverantörsoberoende och formellt standardiserade format. Migreringstekniken kräver ofta konvertering av ett format för lagring till ett annat och även utveckling av nya program för att man skall kunna tillhandahålla de elektroniska handlingarna. Till undantagen från de länder som valt migrering som strategi kan räknas Nederländerna som även experimenterar med emulering. Emulering innebär att man med en kombination av dator och program härmar funktionerna hos en annan kombination av dator och program, ett enkelt exempel är när man kör Windows på en Apple Macintosh med ett emuleringsprogram. Genom emuleringen kommer Macintoshen att i allt väsentligt fungera som en persondator med Windows. Fördelen med emulering är alltså att man kan fortsätta att använda de program och data som användes när man skapade handlingarna utan att behöva konvertera eller ändra tekniska format i övrigt. Nackdelen är att man efter ett tag kan tvingas emulera inte bara en utan flera generationer av datorer och program. Vad gäller de format och standarder som anammats i samband med migreringsstrategin är det framförallt följande som återkommer; N ASCII, det vill säga text utan vare sig grafik eller layout N Unicode, text som tillåter i stort sett alla existerande teckenuppsättningar N TIFF, det bildformat som främst har använts vid skanning av pappershandlingar N XML/SGML, de märkspråk som utvecklats för att skilja innehåll och presentation åt och som utnyttjar ASCII eller Unicode som teckenuppsättningar. Det enda icke-standardiserade formatet som nämns är PDF, det vill säga det leverantörsberoende format som skapats av programleverantören Adobe. Av de forskningsprojekt som granskats är det vissa projektet som särskilt bör lyftas fram. Så har man till exempel inom National Archives and Records Administration (NARA) tagit emot och bevarat elektroniska handlingar sedan 1970 och 1999 etablerades forskningsprogrammet the Electronic Recdords Archives (ERA). 208
SOU 2002:78 Bilaga 2 ERA syftar till att realisera NARA:s vision om ett helomfattande, systematiskt och dynamiskt sätt att bevara och tillhandahålla autentiska elektroniska handlingar över tid. ERA-konceptet bygger på OAIS-modellen och den tekniska lösningen på XML-teknologin. NARA har varit inblandad i utvecklingen av OAIS-modellen sedan 1995. Modellen ger ett övergripande konceptuellt ramverk för digitala objekt, funktioner, dataflöden och administrativa aktiviteter. NARA:s samarbete med InterPARES, se nedan, har fokuserats på noggrant utvecklade och utvärderade arkivmetoder och krav för bevarande av autentiska elektroniska handlingar. Två års samarbete med San Diego Supercomputer Center (SDSC) har visat NARA inte bara att där finns omfattande och robusta lösningar för elektroniska arkiv vid horisonten utan också att de kan baseras på samma teknologier som möjliggör e-handel och e-förvaltning. Teknologier som också kan stödja administration av elektroniska handlingars livscykel. Forskningsprojekt där NARA och SDSC samarbetat omfattar tre forskningsområden; metoder för mottagande av dataleveranser, beständig lagring och metadatahantering över tid. Detta har bland annat resulterat i generella XML-DTD:er för definiering av strukturen hos digitala objekt, samlingar, presentationsgränssnitt samt verktyg för leveransmottagande och administration av elektronisk information. SDSC:s metod för bevarande, Persistent Object Preservation (POP), går ut på att man uttrycker strukturen hos det som skall bevaras med hjälp av XML DTD:er och inte bevarar informationen i dess ursprungliga tekniska skick. Informationen bevaras med nödvändig metadata och överförs till standardiserade och leverantörsoberoende format. Med denna metod har man visat på möjligheterna att ta hand om stora datamängder, t.ex. en miljon e-brev och olika typer av elektroniska dokument, komplexa datatyper, t.ex. geospatiala raster och vektor objekt i form av kartdata i geografiska informationssystem, och dynamiska objekt, t.ex. olika webbplatser. Därutöver utvecklades och utvärderades olika digitala masslagringssystem för beständig arkivering av digital information över tid. NARA har också fått en viktig roll i president Bush initiativ till en utökad satsning på E-Government i USA. [22] Initiativet antogs i slutet av 2001 och de primära målen med satsningen är; N make it easy for citizens to obtain services and interact with the federal government 209
Page 1 and 2:
Till statsrådet och chefen för Ku
Page 3 and 4:
Innehåll SOU 2002:78 2.7 Arkivmynd
Page 5 and 6:
Innehåll SOU 2002:78 8 5.3.3 Särs
Page 7 and 8:
Innehåll SOU 2002:78 10 9.2.3 Ett
Page 9 and 10:
Sammanfattning Arkivutredningen Ark
Page 11 and 12:
SOU 2002:78 Sammanfattning rådet f
Page 13 and 14:
Författningsförslag Förslag till
Page 15 and 16:
Inledning SOU 2002:78 heterna skall
Page 17 and 18:
Inledning SOU 2002:78 terna av info
Page 19 and 20:
Inledning SOU 2002:78 målen om att
Page 21 and 22:
Inledning SOU 2002:78 personliga m
Page 23 and 24:
Det statliga arkivväsendet m.m. SO
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Det statliga arkivväsendets organi
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Det statliga arkivväsendet - en ef
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Finansiering av de statliga arkivmy
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Ersättning vid arkivleveranser SOU
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Kommunal och landstingskommunal ark
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
8 De enskilda arkiven Våra försla
Page 115 and 116:
SOU 2002:78 De enskilda arkiven ock
Page 117 and 118:
SOU 2002:78 De enskilda arkiven st
Page 119 and 120:
SOU 2002:78 De enskilda arkiven par
Page 121 and 122:
SOU 2002:78 De enskilda arkiven sö
Page 123 and 124:
SOU 2002:78 De enskilda arkiven Var
Page 125 and 126:
SOU 2002:78 De enskilda arkiven och
Page 127 and 128:
9 De nationella minoritetsspråken
Page 129 and 130:
SOU 2002:78 De nationella minoritet
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148: Digital arkivinformation - hur skal
Page 153 and 154: 11 Tillgänglighet till arkiven - n
Page 155 and 156: SOU 2002:78 Tillgänglighet till ar
Page 163 and 164: Ekonomiska och andra konsekvenser a
Page 165 and 166: Kommittédirektiv Utredning av viss
Page 167 and 168: SOU 2002:78 Bilaga 1 Riksdagen har
Page 169 and 170: SOU 2002:78 Bilaga 1 Arkivlagen är
Page 171 and 172: SOU 2002:78 Bilaga 1 samt att arkiv
Page 173 and 174: Långsiktigt bevarande av digital a
Page 175 and 176: SOU 2002:78 Bilaga 2 Två sammantr
Page 177 and 178: SOU 2002:78 Bilaga 2 inte bara dage
Page 179 and 180: SOU 2002:78 Bilaga 2 En central fr
Page 181 and 182: SOU 2002:78 Bilaga 2 Begreppsdefini
Page 183 and 184: SOU 2002:78 Bilaga 2 behöver kopie
Page 185 and 186: SOU 2002:78 Bilaga 2 5 500 cd-skivo
Page 187 and 188: SOU 2002:78 Bilaga 2 fysisk bestän
Page 189 and 190: SOU 2002:78 Bilaga 2 Hans Hofmans r
Page 191 and 192: SOU 2002:78 Bilaga 2 kunna vägleda
Page 193 and 194: SOU 2002:78 Bilaga 2 N där applika
Page 195 and 196: SOU 2002:78 Bilaga 2 På Island är
Page 197: SOU 2002:78 Bilaga 2 än förut ge
Page 201 and 202: SOU 2002:78 Bilaga 2 kunna säga at
Page 203 and 204: SOU 2002:78 Bilaga 2 I detta avsnit
Page 205 and 206: SOU 2002:78 Bilaga 2 valt att imple
Page 207 and 208: SOU 2002:78 Bilaga 2 kan återsöka
Page 209 and 210: SOU 2002:78 Bilaga 2 utgör ett utm
Page 211 and 212: SOU 2002:78 Bilaga 2 första genera
Page 213 and 214: SOU 2002:78 Bilaga 2 Frågan är nu
Page 215 and 216: SOU 2002:78 Bilaga 2 långt man nå
Page 217 and 218: SOU 2002:78 Bilaga 2 4.4 Personal o
Page 219 and 220: SOU 2002:78 Bilaga 2 kursmoment med
Page 221 and 222: SOU 2002:78 Bilaga 2 Referenser och
Page 223 and 224: SOU 2002:78 Bilaga 2 publicerade i
show all

Arkiv för alla – nu och i framtiden, SOU 2002:78 - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?