Arkiv för alla – nu och i framtiden, SOU 2002:78 - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Bilaga 2 SOU 2002:78 utgångspunkt för organisationer som vill skapa en effektiv och systematisk dokumenthantering. Efter det att standarden fastställts föreslog Australien att ISO skulle fastställa standarden som en internationell standard genom ett snabbt standardiseringsförfarande benämnt “fast track”. Vid de omröstningar som gjordes invändes dock att standarden var för färgad av nationella förhållanden och ett mer normalt standardiseringsförfarande krävdes. I den omarbetning av standarden som därefter gjordes deltog representanter för både svenska myndigheter och arkivmyndigheter och standarden har därefter fastställts som internationell standard och ikraftsatts som svensk standard, SS-ISO 15489-1 Dokumenthantering - Del 1: Allmänt och som en rapport SIS- ISO/TR 15489-2 Dokumenthantering Del 2: Riktlinjer. Ett exempel på en standard som har sitt ursprung i ett professionellt utvecklingsarbete och som nu vidareutvecklas till en ISO-standard är CCSDS 650.0R-2 Reference Model for an Open Archival Information System (OAIS). Red Book. July 2001. Av ovanstående exempel torde det tydligt framgå att bevakning av och medverkan i nationell och internationell standardisering inte bara kräver personella och ekonomiska resurser utan samverkan och samordning så att olika ansatser inte går i olika riktningar eller strider mot andra gällande standarder och normer i samhället. Att Arkivverket här måste tas sitt sektorsansvar är tydligt då det är behäftat med stora kostnader för att delta. Det har t.ex. inte varit möjligt för de lanstingskommunala och kommunala arkivmyndigheterna att få sitt deltagande finansierat av de egna organisationerna och därmed har de inte kunnat var med och påverka standardiseringsarbetet. 3 Vision av hur ett långsiktigt bevarande av elektronisk information skulle kunna fungera i en framtid Av de tendenser vi sett beskrivas i förra kapitlet är det särskilt två huvudspår som utkristalliserats och varit vägledande för visionen om långsiktigt bevarande av elektronisk information, nämligen Open Archival Information System (OAIS)-modellen och XMLstrategin, som den beskrivs i Charles Dollars rapport Authentic Electronic Records: Strategies for Long-Term Access, och hur man 214
SOU 2002:78 Bilaga 2 valt att implementera den vid National Archives and Records Administration (NARA) i USA. [24], [25], [26] OAIS är en referensmodell och ett konceptuellt ramverk för digitala arkiv, som är framtagen av den amerikanska rymdflygstyrelsen NASA. Modellen etablerar terminologi och koncept som är relevanta för digital arkivering, identifierar centrala delar och processer som vanligtvis förekommer vid digital arkivering och föreslår en informationsmodell för digitala objekt och tillhörande metadata. Grafiskt kan modell åskådliggöras som i figur 1. Figur 1. Open Archival Information System (OAIS). OAIS Arkivförvaring ArkivTillgänglig- Arkivbildare Användare leveransgörande Dataadministration Arkivförvarande institution I informationsmodellen identifieras tre typer av så kallade informationspaket, nämligen Submission Information Package (SIP) – levereras av arkivbildaren, Archive Information Package (AIP) – slutförvaras av arkivinstitutionen och slutligen Dissemination Information Package (DIP) – tillhandahålls forskaren. [27], [28] Alla informationspaket består av fyra delar; 1. dataobjektet som skall bevaras, t.ex. en ordbehandlingsfil eller en digital bild 2. information om objektet som är nödvändig för dess bevarandet, t ex uppgifter om format, när objektet skapades och av vem 3. information om vad som utgör informationspaketet och avgränsar det mot andra paket 215
Page 1 and 2:
Till statsrådet och chefen för Ku
Page 3 and 4:
Innehåll SOU 2002:78 2.7 Arkivmynd
Page 5 and 6:
Innehåll SOU 2002:78 8 5.3.3 Särs
Page 7 and 8:
Innehåll SOU 2002:78 10 9.2.3 Ett
Page 9 and 10:
Sammanfattning Arkivutredningen Ark
Page 11 and 12:
SOU 2002:78 Sammanfattning rådet f
Page 13 and 14:
Författningsförslag Förslag till
Page 15 and 16:
Inledning SOU 2002:78 heterna skall
Page 17 and 18:
Inledning SOU 2002:78 terna av info
Page 19 and 20:
Inledning SOU 2002:78 målen om att
Page 21 and 22:
Inledning SOU 2002:78 personliga m
Page 23 and 24:
Det statliga arkivväsendet m.m. SO
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Det statliga arkivväsendets organi
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Det statliga arkivväsendet - en ef
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Finansiering av de statliga arkivmy
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Ersättning vid arkivleveranser SOU
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Kommunal och landstingskommunal ark
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
8 De enskilda arkiven Våra försla
Page 115 and 116:
SOU 2002:78 De enskilda arkiven ock
Page 117 and 118:
SOU 2002:78 De enskilda arkiven st
Page 119 and 120:
SOU 2002:78 De enskilda arkiven par
Page 121 and 122:
SOU 2002:78 De enskilda arkiven sö
Page 123 and 124:
SOU 2002:78 De enskilda arkiven Var
Page 125 and 126:
SOU 2002:78 De enskilda arkiven och
Page 127 and 128:
9 De nationella minoritetsspråken
Page 129 and 130:
SOU 2002:78 De nationella minoritet
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Digital arkivinformation - hur skal
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154: 11 Tillgänglighet till arkiven - n
Page 155 and 156: SOU 2002:78 Tillgänglighet till ar
Page 163 and 164: Ekonomiska och andra konsekvenser a
Page 165 and 166: Kommittédirektiv Utredning av viss
Page 167 and 168: SOU 2002:78 Bilaga 1 Riksdagen har
Page 169 and 170: SOU 2002:78 Bilaga 1 Arkivlagen är
Page 171 and 172: SOU 2002:78 Bilaga 1 samt att arkiv
Page 173 and 174: Långsiktigt bevarande av digital a
Page 175 and 176: SOU 2002:78 Bilaga 2 Två sammantr
Page 177 and 178: SOU 2002:78 Bilaga 2 inte bara dage
Page 179 and 180: SOU 2002:78 Bilaga 2 En central fr
Page 181 and 182: SOU 2002:78 Bilaga 2 Begreppsdefini
Page 183 and 184: SOU 2002:78 Bilaga 2 behöver kopie
Page 185 and 186: SOU 2002:78 Bilaga 2 5 500 cd-skivo
Page 187 and 188: SOU 2002:78 Bilaga 2 fysisk bestän
Page 189 and 190: SOU 2002:78 Bilaga 2 Hans Hofmans r
Page 191 and 192: SOU 2002:78 Bilaga 2 kunna vägleda
Page 193 and 194: SOU 2002:78 Bilaga 2 N där applika
Page 195 and 196: SOU 2002:78 Bilaga 2 På Island är
Page 197 and 198: SOU 2002:78 Bilaga 2 än förut ge
Page 199 and 200: SOU 2002:78 Bilaga 2 ERA syftar til
Page 201 and 202: SOU 2002:78 Bilaga 2 kunna säga at
Page 203: SOU 2002:78 Bilaga 2 I detta avsnit
Page 207 and 208: SOU 2002:78 Bilaga 2 kan återsöka
Page 209 and 210: SOU 2002:78 Bilaga 2 utgör ett utm
Page 211 and 212: SOU 2002:78 Bilaga 2 första genera
Page 213 and 214: SOU 2002:78 Bilaga 2 Frågan är nu
Page 215 and 216: SOU 2002:78 Bilaga 2 långt man nå
Page 217 and 218: SOU 2002:78 Bilaga 2 4.4 Personal o
Page 219 and 220: SOU 2002:78 Bilaga 2 kursmoment med
Page 221 and 222: SOU 2002:78 Bilaga 2 Referenser och
Page 223 and 224: SOU 2002:78 Bilaga 2 publicerade i
show all

Arkiv för alla – nu och i framtiden, SOU 2002:78 - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?